Två år senare blev Gustav Eriksson/Vasa vald till Kung av Sverige, detta skedde i Strängnäs den 6 juni 1523. Namnet Sverige kommer från Danmark, tidigare bestod landet av flera riken och hade namnet Svea Riken men danskarna satte namnet Sverige och det blev vedertaget. Kalmarunionen upplöstes, Sverige blev ett enat land med ett rike och en Kung. Den katolska läran avslutas, kyrkan reformeras, införandet av den Lutherska statskyrkan startar, den svenska statsmakten stärks, införandet av ärftligt kungadöme, demokratin införs mm. Grundläggandet av den moderna svenska staten börjar. Han är fäderneslandets befriare. Men många for oxå illa, han skaffade sig fiender och det blev många uppror.
Nu återgår jag mer specifikt till Hälsingland.
Gustav Vasa har ekonomiska bekymmer, och han gör allt han kan för att driva in skatter från folket. Det är ju inte populärt och speciellt inte hos hälsingarna och dalafolket som envist vägrar och protesterar för fullt.
1528 kväste Gustav Vasa det andra bondeupproret i Dalarna dit han färdats med en här på 3000 man. Några upprorsmän avrättas på plats medans andra togs till fånga och fängslades. När upproret lagt sig fortsatte färden mot Hälsingland i samma ärende. Med hela hären tog han den gamla ridvägen mellan dalarna-hälsingland mot Alfta-Bollnäs, idag motsvarande väg 50.
Den 13 mars kom hela gänget upp till Delsbo där kungens trupp mötte män från alla fyra kringliggande landskapen. Gustav höll som vanligt svavelosande tal om vikten av skatteintäkterna till kronan och om att ställa sig bakom den Lutherska läran samt lojaliteten till Konungen. Dispyterna som uppkom upphörde slutligen när Gustav hotade med avrättningar även här. Nu kunde dom återvända till Stockholm, det var återigen lugnt både i Dalarna och Hälsingland.
Men redan året därpå formades ett nytt uppror. Nu leddes resningen av en katolsk domprost från Uppsala. Han ville finna stöd för katolikerna i Hälsingland och här hade man ju svårt för att konvertera från Katolsk till Luthersk tro. Oroligheterna kvävdes dock efter en tid av ortens egna män som med hjälp av en präst från Norrala lyckades övertala de övriga hälsingarna att acceptera den Evangeliska-Lutherska läran.
I januari 1530 beslutades att Rikets stora krigsskuld till Lybeck skulle betalas, Gustav var väldigt pressad, och det skulle göras med att samla in den näst största kyrkklockan från varje kyrka, kapell och kloster. Det här ansåg Hälsingarna vara rent helgerån så "bullret" startade igen. Gustav godkände att man fick betala klockans värde i pengar, silver eller guld i stället. Hur det blev i våra hälsingekyrkor har jag inte hittat någon information om. Men klart är att när fogdarna for fram i kyrkorna så plundrads många på sina värdeföremål.
Hela statsapparaten reformerades, en statskyrka med Luthersk lära skulle införas i hela landet, en strikt fungerande skatteförvaltning för kronans inkomster. Fogdar tillsattes i hela landet för att kontrollera uppbörden och land/mark som ingen äger eller brukar skall tillfalla kronan. Gustav Vasa ville att så många nybyggen som möjligt skulle anläggas och på det här sättet gjorde han landet öppet för en ny kolonisation. Här vann han två stora fördelar: Jord och skogsbruk skulle på sikt inbringa mycket skatteintäkter samt att ett utbyggt land var lättare att försvara än de stora ödemarkena som fanns i norrland. I ett brev, adresserat till "gemene man i Hälsingland" skriver kungen den välkända satsen: Sådana ägor som obygde ligga, hör Gud, oss och Sveriges krona till. All denna mark kallade han allmänningar, om någon ville röja mark och bosätta sig gällde följande regler:
Vill någon taga upp mark för en gård å allmänning, då skall han göra det bredvid den som har byggt där förut, så att han icke tager bort något för honom. Han må taga skog så väl som mark för gård, lika bred skog som hans åker och äng äro utmärkta;han må taga en stöttingmil långt åt båda hållen. Så lång skall en stöttingmil vara: man må åka hemifrån före sol vid solståndstid mot jul och hugga ett lass stör och komma åter vid middagstid. Det är laga intaga. Vill han intaga till åker eller äng, då skall han röja till tre dösar och bygga ett hus i fyra knutar, och han må gå kring intagan och sätta märken kring den med två vittnen och det skall vara hans laga intaga. Tvista två om intaga, då skall den hava vitsord, som byggde huset, med två vittnen och full ed.
Gustav införde jordeböcker där mantalet och markarealen var grunden för skatt på jorden. I krigstider togs dessutom tillfälliga skatter för kostnader och underhåll av soldater. Man hade oxå krav på sig att stå för skjutsar när adeln kom samt gästgiveri. Landet indelades oxå i stift, prosterier eller kontrakt och församlingar=kyrksocknar. Allt detta lever vi med än idag så det måtte väl varit en klok gubbe!
Nämnas bör väl oxå att Gustav I lät anlägga ålhus i Böleströmmen, Forsa. Dessa utarrenderades och avgiften uppbars av en fogde som enligt ett kungligt brev fick se till att tio procent av influtna medel skulle tillfalla kyrkan för inköp av oblater, vin och annat som hör till. I Hälsingland fanns även många skickliga smeder. Här vid Böleströmmen fanns vapensmeder, dom gjorde rörgevär, hillebarder, armborstar och pilar. Dom jobbade för kungen och fosterlandet som tillhandahöll plåt och övrigt material. Detta pågick fram till 1620 då man beslöt att förlägga vapentillverkningen till en gemensam plats och då valdes Söderhamn.
|