"Delsbodagboken" 1751 - 1762   forts. 

Den här dagboken finns på Nationalregistret och den enda plats den blir publicerad på är här på min hemsida!

                                                     1757  

39

Väderleken och föret är gott till 20:e dagen efter jul, då blev det kallt och urväder

över Pålsmässan110. Den 21:a januari blev socknen stämd till att leverera in gärde-

säden till Hudiksvall. Många kunde inte leverera någon säd, de hade inte tillräckligt.

Den 26:e januari blev det en stämning till att leverera in kyrkhärbre-säden. Den

löste vi för 42 daler.

Ännu är det urväder, ett och samma urväder från 20:e dagen efter jul, samt kallt alla

dagar. Jag har gjort ett passman-härvträ som jag sålde. Vår kvarndamm är den här

vintern sönder. Svedja-männen har haft en syneförrättning på sin damm och sitt

kvarnhjul i somras. De har också stämt oss till tinget.

Den 20:e februari blev det töväder och tämligen blåsigt på olagliga vägar.

Den 3:e mars blev durchmarschens111 32 hästar helt slut i Fjärdsätter. Här blir också

tinget i Bjuråker och vi är tingsstämd för kvarnbyggnaden här i ån, men det skall bli         

ytterligare en syneförrättning.

Far förde 16 stockar till Tolbo-sågen den här vintern. Jag förde 4 stockar. Svedja-

kvarnen blev nedbrunnen den 17:e mars, den brann även för 5 år sedan av buren eld.        

Den har även brunnit en gång för länge sedan, 100 år sedan.

Vi lagade kvarnbyggnaden i 3 dagar och ändå gick inte kvarnen efter det. Sedan kom

ett häftigt blåsväder, det varade i 3 dagar.

Landsting skall hållas i Hudiksvall i mars månad. Nu har vi huggit veden i mars och          

fört fram allt timmer.

 

 40

Åter blev det publicerat att gärde-spannmålen skulle levereras i natura in till Hudiks-

vall den 29:e mars. Den 28:e mars brann det i Sjömyra. Elden uppkom i Johan

Larssons bryggstuga när det var västligt sunnanväder så allt brändes ner intill Jon

Jonssons gård. Det var bara lite saker som de kunde rädda undan elden. Det var en

faslig brand. Gud bevare var och en ifrån sådan våda. Gud giv oss av din nåd.

Johan Larssons gård skall nu byggas upp igen väster om länsmansgården. Han skall

få 300 daler av sin granne för branden.

Storböndagsplakatet lästes upp och lyder så, att den 4:e storböndagen skall bli den

11:e november, förr har den alltid varit i september. Så leds folket in på andra vanor.

Första böndagens text i ottan: Esaias 42, vers 20, högmässan: psalm 33 vers 18 och

19, till aftonen: Jobs 22, vers 21, andra böndagen 27:e maj, i ottan: Hosiana 6, vers 1,

högmässan: Jeremias 26, vers 13 efter Esaias 66, vers 2, tredje böndagen, 7:e oktober,

i ottan: Esaias 59, vers1, högmässan: Joels 2, vers 21, om aftonen: Jeremias 3,


verserna 12 och 13, fjärde böndagen, den 11:e november, i ottan: psalm 86, vers 12,

högmässan: Esaias 25, vers 1, om aftonen: psalm 111, vers 2.

Dessa texter lämpar sig väl i den här hårda tiden. Vi har nu fått töväder i 8 dagar.

Först i april syntes det som om det skulle bli sommar. Jag har nu fått hem timmer

till gethusbyggnaden. Vi i tredje roten slog nu upp Ljusdals-sommarvägen.

Jag förde 2 granar, 6 takved och 3 pund hö till Sjömyra som hjälp efter den svåra

branden. Far112 förde med sig en bola näver. Man kan inte forsla mer med kälkar. Det       

är barmark nu, ner på bara jorden. Det får väl ske en annan gång. Bara Gud vill.

Jag har under den här tiden lagat en bår, stor nog åt 5 såar, en dito 3 såar stor, en ost-

tina, 2-ringars ämbar, en flaska, en skopa. Nu är det alltid gott väder, som om allt

vore alldeles förlöst. Den 10:e april, som är påskdagen,

 

 41

då måste vi gå sommarvägen. Jag har huggit 24 sågstockar norr på backarna men

inte fått hem dem ännu. Den 14:e och 15:e april var det regnväder och då rann ån

över bräddarna. Nu är ändå all snö borta på slätten. Det är alltid gott väder.

Den 22:a april, som var storböndagen, då hade många börjat sätta sitt kornfrö.

Den 23:e sköljdes sjöarna. Jag timrade gethuset den här veckan. 29:e april började

vi så ärter. Den 30:e sådde jag Storstycket nerom gården. Vi miste en ko den 30:e

april, hon hade hjärtvärk.

Nu är det alltid gott väder, det syns i skogshöjderna. Pilen113 timrade denna vecka

norr i Backen. Den 11:e maj hade vi sått kornsäden och från den 9:e till Eriksmäss

var ett riktigt kallväder, mest om nätterna. Då frös det bort mycken brodd.

Om Eriksmässodag kom det regn, som almanackan säger, då först syntes det att

åkern började bli grön. Vi har harvat allt lin, plöjt, men inte sått något linfrö.

Den 14:e såg vi rök i Forsa, det var en vådeld i Trogsta, en bondgård brann.

Det är hopp om ett gott år, ty nu är det mycket såbär.                                                                                        

Lidret öster om porten blev timrat i april. Den 28:e maj som var lördag och pingst-            

dag, hade jag sått linkornen. Det har varit nog så kallt den här veckan, först i slutet

av maj tog det sig väl med åkrarna. Se vidare pag 46.

 

42

Lik från år 1757114 och pag 38: 1. Håkan Jonsson Engberg i Sannäs, korpral, som

är Tolbos soldat, och så är nu både far och korpralen död, inom ett och samma år,


men inte samma årtal, 39. Soldaten Jon Olofsson Lustigs barn, Olof i Nyåker,

40. en dräng, Per, i Mora, Per Jonssons son, 22 år, 41. Husmannen Per Olofsson i

Vi, 42. en änka, Margareta Jonsdotter, i Mora, 43. Soldaten Jon Jonsson Björns

barn, Margareta, från Sjulsberg, 45. Änkan Sara Olofsdotter i Håknorrbo,

46. en piga på Byn, Britta Persdotter, 47. en änka i Jobsmyra,115 48. ett barn i Sör-

Väna, Olof Jonssons dotter, Anna, 49. länsman Olof Waldners barn, Margareta,

50. en änka i Ava, Mats Nilssons, Karin Jonsdotter, 51. Soldaten Olof Jönsson

Hamarsvalls son, Erik, i Västanäng, 52. Olof Larssons änka i Vi, Margareta Pers-

dotter, 53. Olof Hanssons hustru i Fjärdsätter, Karin Hansdotter, 54. Soldaten Erik

Dalströms barn, Hans, i Ede,  55. Soldaten Karl Björks barn, Margareta i Sättjära,

56. Smedens i Ava bro-Per Jonssons lilla son, Lars, 57. Per Erikssons barn, Sigrid,

i Sunnansjö, 58. Olof Jonssons hustru Margareta Pålsdotter i Långede, 59. ett barn

i NorrVäna, Olof Jonssons dotter Ingrid.116

Liken år 1758: 1. Johan Andersson i Sättjära, 2. Per Perssons lilla son, Per, i Skog,

3. Soldaten Jakob Enkvists lilla son, Lars, från Källmyra, 4. Engelbrekt Olofssons

lilla son Per, i Västanäng, 5. soldaten Olof Pils lilla dotter, Karin, i Svedja,

6. Jon Hanssons lilla dotter, Sigrid, i Svedja, 7. unga bonden Lars Olofsson i Vi,

8. avskedade117 soldaten Västbergs dotter, Margareta, i Sannäs, 9. pigan Kerstin  

Persdotter i Stömne, 10. gamlingen på Heden, sergeantänkan, Anna Olofsdotter,118

11. min kära son Jonas, blev död den 18 mars, 4 år och 5 månader gammal, Elias

Jonssons son, 12. soldaten Per Persson Rasks barn, Karin, i Vi, begravdes i lag

med Jonas, väster om kyrkan, vid det norra hörnet, 13. Sven Grelsson i Bredåker119,

14. herr Bengt Ruts barn, Lars, i kopporna, från Vi, 15. Olof Jonssons barn, Karin,

i Näsbyn, 16. Soldaten Erik Eriksson Flinks barn, Erik, i Vi, 17. Jon Perssons lilla

son, Per, i Österberge, 18. Erik Nilssons lilla son i Östansjö, Kerstin,120 19. skomak-

aren Hans Dalkvists barn, Jonas, i Sjömyra, 20. Zackarias Perssons barn, Jonas, i

Mora, 21. Husmannen Palm-Jonas Persson i Håknorrbo, 22. Olof Olofsson i Klubbo121,

23. Erik Olofssons hustru, Britta Jakobsdotter, i Linfläck, 24. Blank-Olofs122 barn,

Per, i Långede, även han själv i Pommern, 25. Mats Anderssons barn,


Lars, i östra Oppsjö, 26. Jon Olofssons123 barn, Margareta, i Källberg, 27. Per Eriks-

sons barn, Erik, i Sunnansjö, 28. Olof Nilssons barn, Erik, i Myra, 29. Pigan glädje-

Karin ifrån Heden, 30. Husmannen Jäcken-Nils Persson i Långede, 31. Soldaten

Anders Näsboms barn, Jonas, ifrån Näsbyn. Se vidare pag 56 (55)124.

  

43

Jag kan inte annat än röra om lite i vad som nu sker med våra hemmansköp. Min bror

i Tolbo har satt vårt fädernehemman till 500 daler, det är nog tillräckligt. Men nu

kommer många från Ångermanland som bjuder 1500 daler för liknande hemman och

mer. Som i fjol, då kom en man till Ede, norrgården, och gav 1080 daler. I år har

denna köpare sålt och fått 1200 daler. Till Näsbyn kom en och gav ....., men han for

härifrån. Till Östansjö kom en annan och gav 1200, till Ås kom en annan och gav

1000. Allt fler utsocknes har köpt hemman här de senaste 20 åren. Det är väl nu cirka

20 bönder som är födda i en annan socken men som har hemman här. Skulle denna

ökning fortgå i 20 år till så skulle det inte finnas några hemman kvar till oss socken-

bor. Den största orsaken till denna inflyttning är att drängarna här i socknen inte är så

så dristiga till att bli sina egna svältrar. De kan inte heller vara lösdrivare och orsaken        

till det är att de är totalt medellösa. Det är märkligt att detta inte förekommer i andra

socknar.

Detta är vad jag har noterat om klädmodets växling, det som  är förändrat de senaste

50 åren: Mina föräldrar har sagt att för 70 år sedan var männen klädda så som vi nu

ser dem målade på våra väggar. Målade med stora hattar och vita ärmläder på sina            

axlar då det var högtid. Med stora jackor och vida byxor samt halvsmå sockor.

Kvinnorna var helt annorlunda klädda än vad

som nu är. Jag minns att drängarna och andra karlar, även soldater inräknade, de bar                 

aldrig livstycken, som då kallades för snörliv, på jackorna. Om det ens fanns någon

som hade det på den tiden. Drängar bar aldrig hatt, han räknas då för Astor@ om så

skedde. Knappar i kläder var inte heller brukligt, vad jag minns, samt breda skohälar,        

men nu är sådant och annat mera i den järvaste kvinnans rustning.

Likaså måste jag berätta vad jag minns om utvecklingen vad gäller körredskapen i

åkerbruket, vad man växlar med och byter samt vad man själv slöjdar när det gäller

körredskap: Det är nu allmänt vanligt att ha selkrokar och använda bredslädar.

Kreaturen har blivit väldigt dyra. 60 daler för en ko, 300 daler för en ful häst. Jag

minns när hästen kostade 60 daler och kon kostade 30 daler. Hus och byggnader

byggs numera efter nya modeller. Nu används spisar i fähusen eller stugan, och även

brunnar. Den timring som förr användes var mycket kostsam, men aldrig avverkades

någon stock i onödan. Det sägs att de timrade ett varv om dagen på den tiden. Det är

troligt. Nu kan ingen timra ett sånt varv, men ändå timras nu gott och väl 4 varv om

dagen. Här menas förstås att man nu har en karl per knut. Förr i tiden har de först fällt

var stock, nästan lika tjock i

 --

båda ändar. Det syns väl på många gamla hus att det är sant som det sägs, att de har

haft en järn-ring och fört den över stocken, så att de bättre skulle kunna se var stocken

var tjockast och därmed jämnat till stocken tills ringen gick att föra över hela stocken,

mellan knutarna. Dragen mellan stockarna har varit så täta att de kunnat körna hålen

för vattnet utan någon mossa. Det har alltid gått på känn förr i tiden, det skulle väl

ännu kunna göras om man gav sig tid där till. Om man använde sig av de gamlas

kunskaper, med många lärdomar. Men de är väl så bekväma nu för tiden att de för det

mesta inte bryr sig om några lärdomar från förr, eller att använda sig av dragjärn, men

det blir ändå en ganska god timring. Det är numera inte tid till att jämka så mycket,

timret är ändå lodat från start. Det finns tillräckligt mycket att göra ändå. Men tegel

vore nyttigt att veta hur de gamla tillverkade det. Eftersom det är så starkt. Men

konsten att bränna tegel känner man inte till så bra längre. Men troligt är att de har

tagit upp lera om vintern eller om hösten, låtit det frysa så att den om våren

blivit ganska spröd när det inte regnat på den. Sanden har de siktat ur mullen. Det

syns i kyrkomuren, på teglet, att det innehåller små pissmunk-stenar. Kalken har de           

sedan mättat och stött så att den blivit seg som kåda. Men med teglet vet jag dock, att

om man bränner det sakta inledningsvis, låter ugnen svalkas några gångar under upp-

hettningen, så kan den sedan inte börja rinna, även om man brände hela året. Teglet

blir likväl som glas så att det aldrig förmultnar.

Att koka linolja, till exempel ett stop linolja125:                                                                                                                                         

vit vitriol     4 lod, sedan när den kokar          men umra                                                        4 lod och                                            

iniou            6 lod, och efter att det kokat upp, silverglitt                   6 lod,

 

det kan också ske utan vitriol, men till riven färg kan kokas ett halvt stop med ett lod

silverglitt och ett halvt lod vit vitriol, men det blandes med den förra, då den skall

användas till målning. Oljan har kokat tillräckligt då några droppar av den ej faller ut

i vatten eller sönderdelas, eller att den inte löddras när man gnider lite olja i handen

med fingret, eller om en nerdoppad penna inte blir svedd eller nästan bränd. Gammal       

olja kan förbättras om man lägger sand i den i några dagar och sedan silar bort

sanden.

 --

Husblås-lim skall första gången blötläggas i brännvin126.

 

 46

I juni var vädret väldigt varmt med en stark hetta och åkrarna började bli avbrända,

både lin och all sådd. Alla har nu fått sina fall brända. Det är en faslig hetta. Den 13:e

och 14:e juni timrade vi fars, Erik Erikssons, fähus väster om gården. Den 21:a juni

grävde jag ett lönndike åt fägården, där tog jag också lera och slog 1000 tegel.

Det kom lite regn, som en stor dagg. Midsommardagen kom det ett kallt nordanväder

och blev mulet, men inget regn.

Den 26:e juni kom det lite regn, som lite dagg. Den 1:a juli kom en stor regnskur här

i gränden. Jag har fällt i löp omkring. Den 4:e juli blev det stor allmän kallelse att              

inställa sig på lägret och därpå skedde mönstring. Det är Mohedlägrets år i år, men

de blev förskonade i den här svåra tiden. Bonden slipper nu göra mattsäck till regementsmötet.

Den 10:e och 11:e var mönstringen på lägret. Överste Rickard Otto Fock och vice landshövding Svahn var här och mönstrade. Då kom beslut på att alla soldater skulle

vara färdiga för avresa inom 14 dagar. 9 reserver skulle insättas. Det gick ända upp

till soldatnummer 29 innan de fick ihop alla reserver, då var det bara 3 nummer kvar

innan vårt rotenummer också skulle göra sig färdig. Ryssland vill ha hjälp mot

Preussen. Det är ändå frid i Sverige. Den 12:e juli var Vargen här, Johan Andersson,

den soldat vi lejde. Vi gjorde honom klar från oss, han fick den andra halvan av

soldatlegan och vi fick den kvitterad. Angående munderingen till Vargen, dess

bekostande och fördelningen av den, mellan Jon Jonsson i Nyåker och oss, så finns

detta förtecknat med vittne och skälet till fördelningen.

 

 47

På kontraktsbrevet mellan Vargen och oss skall också här allt, för säkerhets skull

upptecknas. 9 persedlar från Jon Jonson i Nyåker, förutom huvudlegan på 150 daler,

1: skinntröja, 2: en skjorta, 3: vävda damasker, 4: ett par halv-ärmar, 5: en nattkappa,

6: halsduk, 7: ett par fingerhandskar, 8: ett par stickade vita strumpor, 9: en halv tunn-

säck, 2 påsar och en näsduk -

och av oss här i gården, 19 persedlar, 1: en häst, 2: en halsduk, 3: en grå vadmalsrock,

4: ett gehäng, 5: ett par skinnbyxor, 6: gråa vad-malsdamasker, 7: ett livstycke, 8: ett

par grå stickade strumpor, 9: en skjorta, 10: en nattkappa, 11: ett par halv-ärmar,

12: ett par läderskor, 13: ett par näverskor, 14: en läder-ränsel, 15: en halv tunnsäck

och 2 påsar, 16: bagenatts och värjebaljor, 17: knäbälte och söljor, 18: musköt-rem            

och mössdok, 19: låsskydd och skospännen, gehäng-söljor, en tunn-säck.

Detta blev räknat och sammanfört, den 12:e juli, med vittne och skäl upptecknat på

kontraktsbrevet. Jag fick sedan tillbaka kontraktsbrevet av Vargen, det har inte längre

någon giltighet för honom.

Nu den 13:e juli började jag slå sådden, det är alltid torrt och varmt i markerna.


Den 22:a blev det regnigt. Den 23:e bofördes det slagna, det är alltid varmt och klart.

Det blev nog inte helt färdigt på många ställen. Det som skulle betalas på gärde-

skatten, för hela socknen, var 11 stora fä, 10 pund torrt kött, 2 pund smör.

Den 27:e juli slutade jag slåttern, då hade vi, 4 personer, slagit i 13 dygn. Den 28:e

kunde många börja skära sådden.

Det är nu stadgat att köpmän alltid ska komma hit.

 

48

Den 29:e juli gav en köpman 33 daler för väven och 12 daler för smöret. Det är alltid

mycket hett och torrt nu. Den 2:a augusti började jag skära och den 6:e hade jag inte

mer kvar att skära än 2 stycken hagar, men där var ännu linet något grönt.

Den 12:e augusti hade jag tagit in allt som var skurit och inget regn hade kommit

under tiden. Det var 38 rökar. Det blev inte mer i ko-ladan i år än i fjol, fastän det såg

så ut i våras, men många fick också mindre och många fick dubbelt så mycket.

Så behagar herren Gud att göra ibland. Linet blir jämmerligt, tunt och kort, men Gud

vari lov, allt är ändock gott och frid. Gud låt oss få detta att förtära i ro och i frid, ty

den 10:e, som är Larsmässodagen, marscherade våra soldater ifrån oss och det blev

inte fler än 23 vippa-knås127. De steg till sjöss i Gävle den 18 och ämnade ta sig åt                     

Pommern, där de, tillika med andra potentater, ska strida mot det preussiska hovet,

eftersom kungen i Preussen utlovat att vid första bästa tillfälle starta krig mot Sverige.

Alla riken där nere har en överenskommelse om att när någon gör orätt och övervåld

skall hans grannar, som lider orätt, hjälpa honom, så som och nu har skett. Ty 1756

begärde kungen i Preussen att få tåga genom Polen med sin krigsarmé. Men när han

kom till

 

49

dess huvudstad stormade och intog han flera               städer. Det var stort övermod och över-

dåd, således har han i lång tid haft överhanden. Det var inte några kungliga ord. Nu

begärde kungen i Polen hjälp, enligt de fredstraktater som de undertecknat och

Sverige svarade: Ja. Därtill begärde kungen i Preussen detsamma, Sveriges hjälp,

men fick strax ett svar efter hans utfall mot Polen. Så nu är alla potentater mot

Preussen. Så säges det vara. Gud hjälp oss till fred. I samband med mönstringen

uttogs här 4 trossdrängar med våld. Den 16:e augusti blev min dotter Ingrid född.

Hennes faddrar var: Tomas Olofsson Kvist och hans hustru, Sigrid Olofsdotter i Käll-

berg, drängen Erik Hansson i Svedja och pigan Sigrid Nilsdotter i Oppsjö.

Döpt den 21:a. Den 19:e augusti kom så mycket regn att kvarnhjulet började sjångla,

svänga. Den 1:a september murade jag i fähuset. Här i socknen vet jag bara om ett

annat ställe där det är gjort på det sättet, med en mur i fähuset.

Min bror, Per Jonsson, var här och smidde samt gjorde något snickeri. Porten norr

igenom blev också gjord, likaså den gamla porten till fägården, söder igenom.

Den 11:e september hade vi syn på våra kvarnar, Olof Jonsson i Långede och

 

50

Nils Olofsson i Håknorrbo synade. Då synades det att vår kvarndamm bör förlängas

12 kvarter128, vilket vi också gjorde den 12:e samma månad. Vi gjorde också rännan

7 kvarter bredare ovantill än vad den var. Detta blev sedan noterat i syneprotokollet.

Vi har haft nog med äventyr och arbete med vår damm. Det finns dammar som fort-

farande kan skönjas längs efter ån och kommer så att göra så länge världen består, de

är helt oföränderliga och ståndaktiga mot all påverkan. Inte hade Svedja-männen

något att anmärka på vår damm-höjd, då ändå ingen vet vem som först byggt den.

Däremot vet man att 3 bönder i Svedja har haft sin kvarn i Oppsjö-ån, på det näs som

Per Jonsson vid dammen äger. Det blev också synat och därmed blev den sedan åter-

lämnad till honom, samt skadestånd för 16 års tid för skadan. 3 mark om året, det blir

48 mark = 12 daler.

Västanäng den 12 september 1757. Synemän: Nils Olofsson i Håknorrbo och Olof

Jonsson i Långede. Ersättningen för skadan på jorden har Per Jonsson bekommit

1758, 12 daler, av bönderna i Västanäng.

 

51

Väderleken är alltid varm och torr, inget vatten i bäcken, inte ofta man får något i 

säcken. Vi måste också dänga linet hemma i svalen var eviga vecka.

Den 9:e september planterade jag humlegården på Kvist-tomten, där jag tidigare i

höst hade röjt. Den 2:a oktober var det bröllop i grannens gård i Västanäng och jag

var också med. Brudgummen var Jon Jonsson och bruden var Kerstin Persdotter från

Forsa socken och Norrviksta by. Men sen brann det i Björka, hela gården, samt en

husstuga där elden uppkom. Det är ännu torrt och blåsigt. Den 9:e oktober började det

snöa och regna, kallt väder, sådant väder var det sedan fram till den 4:e november. Vi

får nu inget riktigt kokvatten i vår brunn. Jag har lagt ihop 70 lass ved norr om En-

myren och huggit upp 4 lass som står på vallen. Jag har nu tingat Anders Olofsson till

dräng. Vi har ännu inte fått något regn, bara snö och kallt. Den 11:e november blev

sjöarna frusna så att de bar att gå på. Vid Andersmässtiden kom ett kraftigt urväder i

14 dagar. /Jag har lejt ut skjutshållet till gästgivaren för 2 pund hö,

 

52

en skrinda ved och 3 kannor säd/.                                                                                                                       

Snön nådde nu ända upp på bogen på hästen. Min dräng, Anders, vill inte komma hit

fler gånger, han vill till Norge istället, vilket också skedde den 14:e december. Innan

jul har jag gjort ett par skacklar av nytt virke och ett par ur gammalt virke. Den 18:e

blev det en kraftig och stark kyla och sedan, över en dag, blev det sedan helt mulet

och en god vinter.


110 Den 25 januari.

111 Durchmarch kallades truppers marscherande på tåg (led) genom eget eller vänskapligt land.

112 Se fotnot 102.

113 Soldaten Olof Karlsson Pil i Svedja.

114 Utöver de avlidna personer som Elias Jonsson här räknar upp för år 1757, så har

han inte angivit dessa efterkommande i sina anteckningar för år 1757: 2/5 pigan

Anna Hansdotter ifrån Hagen, 27/6 gamla bonden och soldaten Jon Persson Blyger

på Byn, 2/7 avskedade soldaten Pål Boms hustru Margareta Andersdotter från Norr-

väna, 5/9 änkan Ellar Larsdotter från Bjusnäs, 14/9 Olof Jonssons dotter Kerstin i

Sörväna, 1/10 pigan Britta Persdotter i Vi, 24/10 soldaten Daniel Åkerstens son,

Karl, i Klubbo, 11/11 bonden Jöns Andersson i Hagen, 12/11 gamla pigan Margareta

Hansdotter från Tomta, 10/12 Olof Mårtenssons son, Mårten, i Näsbyn,

14/12 Per Michaelssons son, Olof, från Stömne.

115 Änka i Aiåps@, som Elias Jonsson antecknat, återfinns ej detta år i dödboken för Delsbo.

116 Olof Jonssons dotter Ingrid dog 12/1 1758, inte som sista begravning 1757.

117 Här har Elias Jonsson skrivit Aavskedade@, men i dödboken för Delsbo församling

står det Aavlidne@ soldaten. Avskedade soldaten Anders Persson Västberg i

Sannäs avled 13 februari 1756.

118 Anna Olofsdotter kallade sig Lund, men var en Puke, av den gamla adliga Puke-

släkten, 97 år,

119 Sven Grelsson var en alvarsam, ärlig och gudfruktig bondeman, enligt Delsbo dödbok.

120 Här skrev, som synes, Elias Jonsson att det var Erik Nilssons son som dog,

men det var dottern Kerstin.

121 En ärlig, from och stilla man ifrån Heden.

122 I Delsbo dödbok heter han soldat Olof Blom.

123 Enligt Delsbo dödbok heter han Jon Eriksson. Den 3:e november 1751 samman-

vigdes drängen Jon Eriksson i Sannäs och pigan Karin Eriksdotter i Källberg.

124 De avlidna som Elias Jonsson har missat att anteckna, enligt Delsbo dödbok, under

året 1758 fram till den 15 maj: 25/1 soldaten Jonas Fjälls son Jonas ifrån Myra,

7/2 änkan Sigrid Persdotter i Sjulsberg, 6/3 soldaten Mats Larsson Sandbergs son

Jonas i Sättjära.

125 Recept: se Riksantikvarieämbetets informattionsblad "Byggnadsmåleri med

traditionella färgtyper" Offsetcenter AB, Uppsala 1985 s.9                                

126 Husblåslim, se Se Nordisk Familjebok, 1:a upplag. Se även i förordet ovan.

127 Därmed torde menas, soldatmössan och dess vippa, alltså 23 soldater.

128 1 kvarter = 1/4 aln = 6 tum (verktum) = 14,84 cm. 12 kvarter är 22,26 cm.

7 kvarter är 103,88 cm.

                                                1758.

 

 Det är inte bättre pris på säden i Hudiksvall i år än vad som var förra året. Jag har

kört 700 stör och 200 takved från Lögdagshållet. Jag har kört med bägge hästarna,           

likaså körde jag ut gödningen från vallen. Den 26:e januari blev det vargeringsmöte 

i stan. Nu påskyndas det med att tillsätta dubbel bemanning i alla regementen, ty

Preussen har nu övertaget mot vår arme. Det har dock ännu inte skett något fältslag

dem emellan. Vi har nu också kört gärdesspanmålen till Hudiksvall. Den 28:e januari

levererades kyrkosäden. Den 5:e februari kostar säden 42 daler tunnan. I vårt socken-

magasin skall man bidra med en spann säd för varje mantal. Jag bidrog med en spann

korn. Kopporna börjar nu grassera i vår socken. Den 1:a februari drunknade Engel-

brekt Olofssons son, Per, i hett vatten. Det var fasligt. Bevare oss Gud från sådan

vådelig händelse. Föret är alltid bra, något kallt och urväder i februari. Den 16:e

februari hade vi förhör hos Engelbrekt129 Fragmenius. Jag har fört hem 70 lass ved

den 27:e februari. Från den 6:e till den 11:e, eller ännu längre, högg jag och 3 karlar

ved. Nu får man 7 plåtar för en smal väv, ja ännu mer om den är vacker.

 

 53

Den 3:e mars insjuknade min son Jonas i koppsjukan och blev någorlunda frisk igen

den 13:e, men den 14:e, 15:e, 16:e och den 17:e råkade han få en svår hosta som den

18:e utsläckte hans liv, det var på Vårfrudagen. Han var mig så kär och jag var honom

mycket kär. Tro vad sorg det är. Den ena ber men den andra bär. Han var 4 år och 5

månader gammal. Samma dag, nämligen den 18 mars, insjuknade även min dotter

Margareta i samma sjuka. Även dottern Ingrid insjuknade den 20:e mars. Jag vet inte

när Jonas begravningsdag blir. Den 26:e var påskdagen. Jag måste vänta tills jag får

se hur det slutar för de andra. Det bads för Ingrid fjärdedag påsk. Margareta är då

någorlunda bättre. Jonas blev begraven 2:a söndagen efter påsk.

Väderleken är alltid god, likaså föret, men det är väldigt kallt.

Den 4:e och 5:e april förde jag ett lass timmer till Svedja-ladan. Jag har fört de

23 stockar till sågen som jag i våras högg norr på backarna.

Jonas begravning skrev jag, den var 2:a söndagen efter påsk, som var den 9:e april.

Han hade då legat död hemma i 3 veckor, men ingen förvandling hade skett med

honom, det var så kallt under den här tiden. Alla mina syskon var på begravningen.

De har nu fört timmer till ett fähus, sör i gården, från Asar-vallen. Jag har fört 100

takved till bastun som nu skall barkas.

Den 13:e förde vi fram ved på vallen. Jag är så bedrövad den här tiden efter min son

Jonas att jag inte känner någon lust att leva. Det är underligt att jag inte kan känna

frid, att jag inte kan vara glad som förr.

 

54

Den 17:e april började det att fräta lite på snön. De flesta verkar nu bara ha lite foder

kvar i sina gårdar. Många åker nu och fänter (lånar?), de som aldrig har tänkt och

planerat. Den 21:a april var det första storböndagen, då var det blötföre på vinter-

vägen. Det sägs att våra soldater i Pommern skall ha marscherat undan Preussarna

några mil och många har blivit sjuka. Soldaten Strandberg är död, hans namn var

Gabriel. Den 23:e april, som var en söndag, öppnade vi upp sommarvägen. Det har

nog tagit ordentligt på snön dessa dagar, men om nätterna är det fortfarande kallt.

Den 2:a och 3:e maj timrade jag på det som skulle bli ladan i Svedja. Den 4:e hade

jag, så väl som andra, kört upp Trädesåkern. Många hade också börjat så. Det är

alltid torrt och kallt nordanväder. Nu är det 8 eller 9 vakanta soldatnummer här i

Delsbo, därför en stor sjukdom härjar bland våra soldater i Pommern.

Den 5:e och 6:e maj sådde vi Trädesåkern här i Västanäng. Fortfarande torrt och kallt

väder. Sjöarna sköljdes den 5:e maj. Den 11:e maj hade jag sått alla korn och havre-

säden samt harvat alla lin-svalar, även kört åt mor i Tolbo. Nu är det alltid torrt och

varmt. Skogsskiften ska nu synas och göken hörs. All snö har nu försvunnit, allt är

torrt och hårt. En hastig sjukdom tar sin början här i landet. I Forsa blev 2 pigor döda

efter att ha legat i samma säng om natten. Dagen före var de friska och sunda.

  

55

Liken 1758. De första liken, 1-31är på pag 42, så här är - 32. Anders Jonssons hustru,

Anna Gustavsdotter i Sjömyra, 33. Erik Pålssons barn, Pål, i Näsbyn, 34. återigen,

Anders Jonssons barn, Britta, i Sjömyra, 35. Johan Perssons barn, Margareta, i

Västerberge130, 36. Korpralen Olof Myrstens barn, Olof, i Ava, 37. Olof Jonssons

barn, Margareta, i Sannäs, 38. Hans Persson i Tomta, 39. Den gamla Olof Hanssons

hustru i Hammarsvall, Kerstin Olofsdotter, 40. Tolvmannen Olof Jonsson i Långede,

41. Olof Olofssons barn i Ede, Sigrid och Margareta, 42. Erik Jonssons barn i Skog131,

43. Olof Erikssons barn, Karin i Sannäs132, 44. Soldaten Erik Eriksson Leks hustru,

Sigrid Eriksdotter i Svedja, 45. Gamla soldaten och kyrkvaktaren Erik Jonsson Öman

i Skog, 46. Anders Jonssons lilla son, Jonas, i södraVäna, 47. Jon Perssons lilla son,

Jonas, i norrVäna, 48. Erik Pålsson i Näsbyn drunkna, en stilla from och gudelig

bondeman, 49. Per Perssons barn, Sigrid, i Bjusnäs, 50. Profossen Jöns Persson

Näsberg i Strandäng, 51. Erik Olofsson Spels änka, Britta Jonsdotter, i Håknorrbo,


52. en hustru, Anders Jonssons hustru, Karin Persdotter, i Kila,

53. Per Olofssons bror, Olof Olofsson, i Myra, 54. Pål (Erik) Perssons son, Per, i

Mora133, 55. Pål Perssons änka, Margareta Eriksdotter, i Sjömyra, 56. en piga,

Margareta Jonsdotter, i Ede, 57. Avskedade dragonen Pål Hansson Bom i norr-

Väna, 58. Jakob (Jakobssons) Larssons dotter, Margareta, i Långsbo, 59. Nils

Jonssons änka, Britta Larsdotter, i Bredåker, 60. Unga Erik Erikssons barn, Britta,

i Näsbyn, 61. en änka, Britta Persdotter, i Sättjära, 62. Smeden Henrik Ström i Ava,

63. en änka, Helena Jonsdotter, i Edsäng.134

Lik på 1759: först Hans Perssons barn, Karin, i Västertolbo, 2. Avskedade soldaten

Christian Wadmans hustru, Margareta Jonsdotter i Mora, 3. Jon Olofsson i Västan-

äng, 70 år135, haft träben, varit skräddare norr i Backen, 4. Spett-Nils Eriksson i Myra,

5. en änka, Sigrid Persdotter, i Ede, 6. Per Olofssons barn, Jonas, i Rimskog. 7. Olof

Hansson i Näsbyn, 8. hus-Kerstin i Tolbo136, 9. änkan Ella Hansdotter i Prättingberg,

10. Zackarias Erikssons barn, Margareta i Sannäs, 11. återigen Zackarias Erikssons

barn, Olof, i Sannäs, de var tvillingar, 12. Olof Eriksson i västraOppsjö,

13. Olof Persson i Sjömyra, 14. en änka, Ingrid Larsdotter, i Jobsmyra,

15. Soldaten Per Persson Bergmans barn, Per, i Källmyra, 16. Avskedade soldaten

Anders Persson Fältberg, den gamle i Mora, 17. en änka, Ingrid Jonsdotter, i Myra,

18. Erik Jonssons hustru i västra Näset, Anna Eriksdotter.137 Vidare på pag. 65.

 

 56

Den 17:e maj tillsades att gärde-köttet i år skall utgöra en vikt av 60 pund för hela

socknen, det blev 1 mark kött på runstycke, samt 6 pund smör. Detta skall ges till de

karlar från Dalarna som gick till sjöss i Gävle för resan till Pommern. Det hörs som

om våra soldater i Pommern är mycket sjuka. Gud nåde oss. Det är så sant som

beklagligt. Den 22:a maj sådde jag lin-kornet, en tunna. Nu är det flera människor

hos oss som har en stor ängslan om huruvida det ska bli regn, men de ser ej några

moln, bara torrt och blåst, den ena veckan efter den andra, samt kallt om nätterna.

Så kallt att brodden som kommit upp nu ligger omkull. Ack, ack, jämmer att vi inte

får något regn här, det är mycket värt. Men det bedrövligaste skedde natten mellan

den 23:e och 24:e maj, då var det så kallt att all sädesbrodd frös bort. Allt var vitt

som om det aldrig hade varit sått, och ändå hade de likväl varit täckta av komockor

på många ställen. Det blev fruset över hela socknen, jag är rädd för att det är över

hela landet. Den 25:e maj kom det regn i 3 dagar, regnaktigt, jämväl med snö så att

det låg snö i alla berg i 3 dygn så det gick inte att boföra djuren till vallen som många

hade tänkt.     

 

 57

Föregående vecka, som var regnaktig, lagade jag 2 tunnor, 2 såar, en bytta, slipade 9

liar, gjorde bland allt annat ett dussin tråg.

Den 9:e juni blev det mönstring i Hudiksvall, då var mitt legonummer uppropat och

Erik Persson Varg skall inställa en karl därför att han är skyldig oss det. Det är nu 9

vakanta soldatnummer i socknen. Erik Perssons karl, Jakob Nilsson gillades, vilken

han av sin vederlagsman, Anders Nilsson i Stömne, lånade. Det efterfrågades nu alla

halvtjänst-drängar. Det blev 13 karlar insatta till ordinarie. Döden begränsar dagarna

för alla våra soldater i Pommern.

Det arbetas nu mycket på sockenmagasinet som vi utgav 1 daler vardera till i vintras.

Där ska vår säd förvaras. Det byggs söder om Hudiksvall, vid sjöstranden.

Den 5:e juni timrade Jon Jonsson fähuset. Jag hjälpte dem 1 dag för intet. Den 6:e

och 7:e gjorde jag en helt ny klövjesadel. Den 10:e boförde jag och for med bägge

hästarna till Bås och Idenor och fick färsk strömming. Det kom lite åska och regn,

gott väder. Blir nog torrt. Det ryker i alla backar, blåst, men ändå har säden tagit sig

rätt vackert efter förfrysningen. Den 16:e, som var storböndagen, började det komma

ett vackert regn, vilket

 

 58

är gott. De reservsoldater som nu blev insatta istället för de döda i Pommen blev

genast  kommenderad i deras ställa. Men det blev ej bestående. Av de gamla blev

9 tagna från socknen. Hammarsvall bidrog med trossdrängar, påstås det, men min

soldat Tomas Olofsson Kvist fick inte gå med. Jag skjutsade honom till Forsa, till

dalen varifrån de drog åstad den 26:e juni till Gävle och till sjöss.

Det var nu alltid blåsigt, från sunnan, i 3 veckor, men aldrig regn fast det ofta var

mulet. Det är ett stort jämmer här över att det inte kommer något regn. Den 7:e juli

kom en fullkomlig rotblöta. Den 10:e var vi i Tolbo, alla barnen, moster från Skarp-

lycka och Njutånger var också här. Mor, Ingrid Svensdotter, i Tolbo är krasslig.

Den 17:e juli började vi slå. Det var nog så lite att slå vilket gör att det blir mindre i

ladorna i år än vad som var förra året. Säden står vacker men linet är ömsom vackert

och ömsom intet strå. Den 22:a juli boförde vi Juling-vallen, men det var inte några

andra som boförde. Det är orätt och en skam för alla våra grannar, tycker jag.

Den 2:a augusti slutade jag slåttern. Då hade vi, 3 personer, slagit i 17 dygn. Den 5:e

augusti var köpmännen här. Då fick vi 40 daler för väven och 12 för smöret. Då sålde

jag 3 vävar och fick 144 daler. Hustru Anna var till marknaden. Då hon kom hem

fick jag 5 plåtar-sedlar138, en liten kittel för 18 daler, dito en för 36, en kopparfot-

panna för 17 daler, salt för 8 daler, allt detta blev 108 daler sammanlagt. Resterande

36 daler av det som jag erhållit, de tog far. Far var sedan tidigare skyldig mig 8

daler, det var sill för 7 daler och en färskströmming-fjärding för 1 daler 24 öre. Så nu

blev det 44 daler som han lånat och detta räknade jag av på kostnaden för lin-kornet

som jag erhöll

 

 59

från första året jag sådde. Vädret är gott i augusti, men det var inte många som fick

börja skära den här månaden. Det står väl bra till med säden. Gode Gud låt det gå väl

för oss att bärga skörden. Man tror att det ska bli bättre pris på bröd detta år. Men

friden i Tyskland är ännu inte återställd. Ryska och svenska armén marscherar nu in

till Preussiska hovet. Mellan slått-anna och skörd-anna högg jag alla tuver av Stor-

änget norr i täckten och förde bort dessa med 200 lass som jag brände på ett nytt land

som jag på samma äng uppkört och dikat väster igenom ner till ån. Den 25:e augusti

skar jag Trädesåkern med en lie, 24 råkar139 blev det. Den 29:e kom regn och det var

nog tarf140 därför nu var allt torrt över alla märken141. Kallbäcken var torr. Inga

kvarnar gick, men på 5 timmar kom det så mycket regn att kvarnen inte klarade det

utan stannade och hälften av snesarna föll över ända. Säden är ändå fin, men det står

i Guds hand hur den är när den sedan ska bärgas. Den 6:e september kom regn. Jag

hade ladat Trädesåkerns säd, så när som på det i instängningen. Detta regn faller med

blåst från östan. 6 bondgårdar i Hjorsta i Hög socken har brunnit den 25:e augusti.

Det är ömkligt att höra. Bevare oss Gud, från all våda, till gods, liv och själ.

Den 10:e september kom åter regn från ett nordanväder. Här har ännu inte alla fått

lada Trädesåkrarnas skörd av korn. Det är också mycket som är oskuret. Det syns

vilja bli ett syndastraff med allt regn. Den 13:e september slutade jag skörden. Den

22:a hade jag all säd intagen, och den var, Gudi ske lov, vacker. Det var nog så

mycket med regnaktigt väder den här tiden. Den 23:e var det syn på Stängmyr-

rogårdarna (gärdesgården). Lars Persson i Oppsjö och Olof Persson i Tomta var

synemän. Det måste också göras en minnesanteckning att i år var det första gången

som det såddes i Ismyren på de östra 2 svalarna som i höstas hade uppkörts.

 --

Herr Kapten och hans tjänare har kommit från Pommern i oktober, men likväl har de         

varit fångna i Proin i Polen utanför Warszava i 1 år. I början av oktober var det

ganska blåsigt och det varade i 3 veckor sedan blev det kallt i 8 dagar och sjöarna

frös. I början av november blev det blidväder och då gick de flesta sjöar upp igen.

Jag har lagt ihop 60 lass ved söder om Enmyren sista dagarna i oktober.

Gifta i höst, 1758: Jon Andersson i Källmyra med pigan Gölin Eriksdotter i Svedja,

2: soldaten Olof Olofsson Näsman med pigan Karin Olofsdotter på östra Hammaren,

3: bonden Anders Andersson i Västeräng med pigan Karin Eriksdotter i Hammars-

vall, 4: bonden Erik Olofsson i Långsbo med Gertrud Jonsdotter i Duvnäs,

5: bonden Erik Eriksson i Västeräng med pigan Karin Eriksdotter i Hovra,

6: drängen Olof Olofsson i Hammarsvall med pigan Sigrid Andersdotter i Källmyra,

7: soldaten Anders Persson Fältberg med pigan Britta Eriksdotter från Svedja,

8: (Jon Olofssons son) reserven Erik Hansson i Svedja med pigan Anna Jonsdotter i

södra Vena142, 9: bonden Anders Jonsson i Sjömyra med pigan Britta Jonsdotter i

Näsbyn143.

I lådig144, först bonden Olof Olofsson i Klubbo med pigan Britta Nilsdotter i Myra,

2: soldaten Erik Eriksson Rästberg145 med pigan Margareta Hansdotter i Långede,

3: och 4: i Mora, tvenne som båda hette Jon Persson, 5: Stömne-Per Larsson i Ede,

(6): Michael Eriksson i Hammarsvall, (7): Olof Hansson den gamle, med Margareta.146

Det blev inte mer under 1758 (1759).

Jag gjorde en ny bro-panel och ett källar-spjäll innan julhelgen. Har tröskat ur ladan                   

hemma inför julen. Det hörs inte mycket från våra soldater i Pommern.

Skinnarbeten: drar hovskinn, en päls, en kalvskinnsfäll, 2 fårskinnsfällar.              

 

 59

Väderleken och föret har varit i höst som det varit i många år nu, lite fruset innan

snön kom, sedan var det dimmigt i tre veckor, från slutet av november till mitten av

december, sedan kallt 14 dagar före jul. Så kallt att jag nästan aldrig har känt sån kyla


men sedan blev det tö igen till julhelgen. Om julhelgen var jag till Ava på juldagen,

men på annandagen följde min bror Per mig hem, både Per och Sven, samt mor från

Sjömyra. Sockenmagasinet i Hudiksvall är nu färdigt. Det har kostat 9000 daler

kopparmynt. I höst fick jag halt-Olof till dräng, min piga är Sigrid. De har fått sina

löner för 1758. Jag har gjort 4 stycken ämbar. På minnet: först denna veckan även

huggit färdigt till julen. Vi i Västanäng har lejt skjutshållet för hela året till Gäst-

givaren Karl Gustav Kjöling för en halv spann säd, 6 pund hö och en skrinda ved,

från november 1758 till november 1759.

 --

Något nytt som har skett i byggande de här åren:  Olof Jönsson i Vitterarv har byggt

en vadmalsstamp147 1758. Något sådant vet man inte ska ha funnits i Delsbo tidigare,

men i Ljusdal har det funnits en i många år. Bredslädar har man nu mangrant börjat

använda, förr har de väl haft körmar, vilka ännu finns kvar på några ställen. Nu, detta

år 1758, kan man köpa urvärk, men aldrig förr har det kunnat göras. Brudgummar

har haft kappor och kragar, såsom prästen hade förr, men nu i detta år, 1759, blev

det slut på den seden, nu ska var och en använda sina egna kläder, inte bara brudgum-

men. Vattenpumpar ur brunnar börjar nu också användas. Tröskning med hästkörning

har på alla sätt blivit prövat och konstaterat att det bästa är det som Olof Jönsson i

Vitterarv har utprövat, med tvenne vältar som nu kallas vals heller maskin.

 --

som ast, den som ast - jag kan inskriva: drack igen.

Du skall icke göra hor, oss skydd, den som äst oss skyla. Vi är väl fattiga men vi

få mycket gott om vi frukta Gud, amen, amen. De st bon wad också med oss sa dom.

Vi kommer till din nåd, amen, amen, amen. Den som Herren fruktar han gör den

rätta gudstjänsten om (valborgsmässan?).     

Hela detta stycke har Elias Jonsson struckit över i efterhand.

 

--

Bihang angående Kriget i Pommern. Uppgifter om våra soldater. Sedan de kommit

till Pommern har, intill detta år 1759, många blivit döda. Många har blivit

tillfångatagna men ingen har blivit skjuten. Först var Gabriel Strandberg,

2. Anders Glomberg, 3. Jonas Stark, 4. Karl Rot, 5. Olof Kvick, 6. Erik Dalman,

7. Jon Bäver, 8. Sven Dalin, 9. Johan Hållfast, 10. Jon Edbom, 11. ?? Kilgren,


12. Erik Näsbom, 13. Jonas Fjäll, 14. Olof Kvick, fick avsked 1758, 15 14. ?? Svärd,

heter nu Stenman, 16 15. Kvist, heter nu Anders Västbärg, 17 16. Sandberg, heter nu

Karl Björk, 18 17. Mårten Myrberg, heter nu Kloström, 19 18. Per Rask,

19. Anders Västberg?. Tillfångatagna: Stenman, Västberg, Björk, Kloström


129 Phragmenius heter Erik och är kaplan. Elias Jonsson skrev Engelbrekt Olofsson två

rader ovanför och blandade troligtvis ihop namnen.

130 Elias Jonsson skriver här faderns namn som Johan Persson, men i Delsbo dödbok

står det: 4 juni Johan Jonsson dotter Margareta ifrån Västra Berg.

131 Det har inte gått att återfinna några andra avlidna från Skog än Per Perssons son i januari

och gamle kyrkvaktaren Erik Jonsson Öman i augusti, men båda dessa har Elias Jonsson

medtagit i sina anteckningar och anger ändå att Erik Jonssons barn har avlidit. Det fanns

en familj i Skog, Erik Jonsson vigd 1751 med Anna Olofsdotter och de fick barn 1753,

1756 och 1758, men ingen av dessa barn finns med i dödboken.

132 I dödboken för Delsbo församling står det: 4 juli Olof Erikssons dotter Karin ifrån

Västeräng. Elias Jonsson skriver Sannäs som hemby.

133 Här har Elias Jonsson skrivit att fadern heter Pål Persson, men i dödboken

för Delsbo församling står det: 9 november Erik Perssons son Per från Mora.

Möjligtvis blandade Elias Jonsson ihop namnen med nästkommande nummer,

55, där det är Pål Persson.

134 Dessa efterföljande har Elias Jonsson ej medtagit som avlidna från juni till

december 1758, de står skrivna i Delsbo dödbok: 4/6 pigan Anna Larsdotter

från Mora, 17/8 Erik Olofssons dotter Britta i Näsbyn, 31/8 soldaten Olof

Hurtigs son Olof från Backen, 5/9 Per Erikssons dotter Kerstin från Mora,

22/9 Per Erikssons son Erik från Västerberge, 15/10 bonden Per Persson i

Mora, 17/11 Per Perssons son Elias från Nyåker.

135 Att observera: Delsbo dödbok anger att skräddaren Jon Olofsson var 58 år då

han avled!

136 Denne hus-Kerstin i Tolbo finns inte upptagen i Delsbo dödbok 1759.

137 Fram till midsommar 1759, när Elias Jonsson avbryter första halvårets avlidna

har han endast missat att anteckna en person, 8/2 soldaten Hans Opsmans son Hans,

från Stömne.

138 Dessa 5 Aplåtar-sedlar@ som hustru Anna hade med sig från marknaden torde ha

vägt mer än 52 kilo! Dessa mynt, plåtar, som Sverige använde sig av från mitten

av 1600-talet till något efter mitten av 1700-talet, var, och är fortfarande,

världens största och tyngsta mynt.

139 Råk, råkar: hö-strängar.

140 Tarf: behövligt.

141 Torrt över alla märken är ett gammalt uttryck för att torkan slog alla rekord, hur

man nu kunde mäta det.

142 Här har Elias Jonsson blandat ihop parternas föräldrar. Det är pigan Anna

Jonsdotters far som heter Jon Olofsson. Erik Hanssons far heter Hans Jonsson.

143 Detta par, nummer 9, sammanvigdes 1/1 1759, enligt Delsbo vigselbok.

144 Det går inte att tolka vad Elias Jonsson menar med Alådig@, i ordning, möjligtvis.

Sedan avslutar han stycket med Adet blev inte mer under 1758", men dessa 7

vigslar skedde under våren 1759!

145 I Delsbo vigselbok heter soldatnamnet Retsberg.

146 Det saknas ett blad, 2 sidor, i Delsbo vigselbok, uppgifter saknas om vigslar fr.o.m.

brudpar nummer 4 (16) april 1759 t.o.m brudpar nummer 4 (24) maj 1761. Uppskatt-

ningsvis 40-44 brudpar saknas. I dessa inkluderas uppgifterna om de 5 par som Elias

Jonsson har antecknat här ovan, nummer 3-7.  

147 Vadmalsstampen användes för att valka ylletyger. Tyget veks ihop likt ett dragspel

och lades i trätråg med varmt vatten, för behandling med stockar som sattes i rörelse

med hjälp av vattenkraft. Som regel används kardgarnet, till skillnad från det mjukare

kamgarnet. Vadmalstyget krymper av behandlingen, cirka 25‑35 %, det kan t.o.m

krympa till hälften av ursprungligt mått. Kriteriet för att kallas vadmal är att tyget

stampats så hårt att man inte kan dra ut några trådar ur det. Ytan blir också helt slät

när behandlingen är slutförd. Till Sverige kom vattenstamparna under 1500‑talet och

fanns fortfarande kvar på vissa platser ända in på 1900-talet.

                                                      1759                                      

 I Jesu namn. Med väderleken skall här antecknas att den 9 10:e januari blev det ett

kraftigt västanväder i ett halvt dygn. Många skorstenar och härbren ramlade över

ända och även många ladutak. Jag led ingen skada, mer än på nors-bron med farven.

Sist i januari blev det tö så att det blev bara jorden och slingföre148. Men i början av

januari förde jag 60 lass myrra från dyngstan och 50 lass med sand ut på åkern. Det

var blåst alla dagar i januari och februari. Den 9:e februari låste vi priset på kyrkhär-

bre-säden till 36 daler tunnan. Till minnesanteckning noteras att jag har 5 fjärdingar

innestående, vilket blir 22 daler 16 skilling och 1 runstycke. Soldaterna är nu kom-

menderade hemmavid. Det är alltid gott väder, ingen snö, först i mars kom snö då jag

fick hem veden, 50 lass på en vecka. 20 lass har jag kört åt bastun till. Det har varit

ett svårt före för hästarna denna vinter, vi körde slädar på bara jorden. Jag förde sten

till vallen och lera till ugnen, 12 lass, och 12 lass gödning tillbaka, allt på 3 dagar.

Den 9:e mars bröt skytt-karlen sitt lårben genom ett litet fall, hos Håkan Jonsson, i

västergården. Gud nåde den som drabbas av en sån olycka. Det är alltid gott väder

men ingen snö på slätten. Jag har fort hem ven först i mars 50 Häftig blåst på vårfru-

dagsafton och kallt men ingen snö. På andra ställen finns väl snö, både i norr och

söder. Jag har gjort en träskrinda i mars månad, av nytt trä och av att tälja, av

gammal vana. Påsken var den 15:e april, då var det bart på slätten och många började

att köra i åkern, jag högg upp all ved i dymmelveckan149 och satte upp ladan i Svedja.

 

 61

Den 26:e april rev Engelbrekt sin stugbyggning, far och min piga Sigrid, hjälpte en

dag. Jon Jonsson timrade sorgstugan. Han högg timret på Asarvallen, men Engelbrekt

högg på Nyvallen. I Svedja har Lars Eriksson timrat en stugbyggning. Nästan överallt

timras det. Jag tycker att många gör mycken onödig timring den här tiden. Den 26:e

april sades att många redan har sått. Den 2:a maj sådde jag Trädesåkern. Den 4:e maj

brann 5 bondgårdar i Bjuråker, i Svedjebo, det var inte så mycket de hann få undan.

Den 8:e var det mönstring här i socknen, på Hammaren, med Delsbo kompani.


Landshövdingen var här. Det omtalades även att min soldat, Tomas Olofsson Kvist,

har avlidit i Pommern. Han var född i Medelpad och hans hustru, Sigrid Olofsdotter,

är född i Forsa, de bor i Källberg och har en son och en dotter.

Den 12:e maj hade jag sått allt kornsäde. Det kom lite regn den 6:e maj därför fick

jag harva upp Trädesåkern. Det var alltid blåsigt och kallt. Den 16:e kom blandat

regn och snö, en riktig rotblöta, därpå blåst och kallt. Jag skriver blåst och kallt, som

om det är Gud nåd till oss, jämt och ständigt nordanväder. Aldrig att någon kan minns

ett så träget nordanväder så långt fram på våren. Brodden har kommit upp väl men

växer inte för det kalla vädret. Det kom nu en båtsmansskjuts så att hela socknen

måste åstad och skjutsa. 200 hästar från Delsbo. Det är ännu alltid blåst, kallt, snö och

regn. Alla dagar ser vi snön söderut i bergen. Det snöade och regnade den sista maj så

att det blev flod. Jag har inte sått något linkorn ännu. Måste släppa hästarna till skogs

innan pingstdagshelgen kommer. Då ska vi mangrant slakta ut allt fä här i byn.

 

 62

Anna, min dotter, född den 26:e maj. Hennes faddrar var min bror Sven och hans

hustru, Karin Andersdotter, Erik i Sjömyra och min piga Sigrid. Jag har lagat en ost-

tina och 3 ämbar. Jag hade ont i mitt öga 2 dagar. På femtedag pingst ska vi ta emot

skjutsen i Harmånger och skjutsa till Rogsta. Fyrtio hästar fram på socknen, sedan

Ljusdal och Färila till Iggesund, sedan de övriga av Delsbo till Norrala. Jag lejde

Jon Persson i Nordanäng för 6 daler, men när han kom tillbaka ville han ha mer,

nämligen 4 daler till.

Det kom regn och om annandagpingst kom ett härligt väder. Denna pingsthelg står

åkrarna nu härliga, men jag hade inte sått allt linfrö, det blev först den 10:e juni. Den

15:e juni murade jag spisugnen på vallen, rev bort väggen för den var rutten, gjorde

tak på stolpar över veden. Lagat rovgårdarna på vallen och lyft takved. Boförde till

vallen den 16:e juni. Väderleken är nu varm och regnig. Alla dagar är det mycket

regn. Engelska får är nu beställda, de ska betalas med 3 mark på röken150. Ingen vill

egentligen ha dem, men de måste dock betalas eftersom det är beviljat på landstinget

för några år sedan. Byordningen upplästes nu, något som förr aldrig har gjorts, hur

den ena med den andre ska ha uppsikt över åker och äng, på diken och gärdesgårdar,

på tak och skorstenar, på boskap och skogar och sådant mera. Detta blev även jag

uttagen till att göra i Västanäng, Prättingberg, och Glombo.

Herr kapten Vrång måste nu åter till sin fångenskap i Preussen, åkte iväg den 12:e

juni. Regnar lite nästan alla dagar. Trädesåkern står härlig. Jag har huggit de 50 bark-

tallar på Bromyrberget som jag fick lov till av Glomborna. Den 23:e juni for jag till strömmingsbygden Sivik, nära Skarplycka, med en häst. Då fick jag strömming av

min släkt, de hade den dagen fått 80 tunnor från land, men förr har

 

 62

de haft nog med att göra med kokströmingen. På alla ställen tar de 2 daler fjärdingen

men jag fick den för 6 mark. De slog också in en till tunna som de hade gälat och

saltat, en fjärding för 1 daler 16 skilling och 1 runstycke fjärdingen, eljest tog de 2


daler fjärdingen alltjämt. Den 26:e juni brann det i Norrberg då elden uppkom i Olof

Perssons bastu där de torkade malt. Röken såg vi väl, men vid den tiden var det så

många rökar i backarna. Karlarna var på vallen, de fick rädda undan det som gick.

Det var svårt. Gud bevara oss för så hårt och svårt öde. Det jag är rädder för, är att vi

här i Västanäng är i fara för den oförsikt som här hålls med bastur, tak och annat

dylikt ut med alla väggar. Jag var i Norrberg i 4 dagar, skänkte en halv tunna havre

till Olof Persson och en spann till Sven Persson, samt häst och drängen i en dag, far

gjorde detsamma för 2 dagar. Då jag kom hem därifrån hände något, som var värre

än det som hänt i Norrberg, nämligen att min kära dotter, Ingrid, den 7:e juli blev död

av gift som man sätter ut för flugor. Jag var då till skogs men kom likväl hem när hon fortfarande levde. Det är oss en bitter sorg här i världen. Hon är alltså det 20:e liket

detta år 1759. Det var en lördag hon dog och begravningen var 8 dagar där efter.

 

 63

Jag vill dock berätta hur det gick till med Ingrids död. När jag kom upp på morgonen

kom min hustru Anna och gav mig i händerna det hon då hade varit ute och hämtat

till flugors dödande. Jag skulle sönderbråka151 det innan jag gick till skogen. Min

hustru visste att jag skulle till skogs. Då jag till sist hade sönderbråkat dessa kryddor

och satte dem i det östra fönstret och förvarnade hustrun att ge akt på barnen om

detta, då sade hon att hon ej skulle gå ut om dörren, och det gjorde hon inte heller,

utan satt vid spinnrocken vid det inre fönstret och satte en skäppa152 mellan sig och

det inre fönstret. Då hon sedan tog barnet till sig, på bänken, men ack, då hade fatet i

fönstret kommit henne ur minnet. Då barnet hade klivet över skäppan och druckit ur

fatet där dessa fluggiftdroppar var och barnet sa även att det höll på att dricka, var-

efter modern genast hällde färsk mjölk i barnet och sedan sprang

hon med detsamma till sina grannkvinnor och grät och bar barnet på sina armar. De

hjälptes då åt att hälla mera mjölk i barnet, men förgäves, barnet dog ändå, efter att

kämpat från middagen153 till klockan 7 om aftonen. Jag gav 9 daler till kyrkan efter

henne, till de fattiga en spann säd. Begravningen var den 15:e juli. Herr Bengt Rut

kom hit om lördagsafton och även gamla länsmans mor i Sjömyra kom om söndags-

middan. Jag gjorde en lövsal på gården som liket stod i. Gud bevare var och en för

en sådan faslig olycka i den här världen. Jag har förtjänat mycken olycka, men jag

har just inför alla, så orättfärdig varit, dock är allt sådant, ja mycket mer, det jag är

skyldig för mina synder. Jag kan ej i denna värld lida för den minsta synd så att den

inte räknas utan av Gud nåd i Kristus vore vi rättfärdigade genom tron. Vid middagen

sjöngs Vad Gud tänkt är mig tänkt. Personalien är skriven på ett ark som jag nu fått i

mina händer. Den 18 juli började jag slå, då hjälpte Per Jonsson i Ava och mor Ingrid

Svensdotter i Tolbo mig i 2 dagar innan de gick härifrån till begravningen, sedan

hjälpte jag mor igen så mycket som det behövdes, i 3 dagar. Den 22:a juli fick jag

byordningen i mina händer. Det har brunnit i Stockholm, många 100 gårdar154.

 

 64

Alltid varmt och torrt, Trädesåkern står härlig här i Västanäng. Jag har ej sett så

vacker åker någorstädes i år. Linet är också ståtligt och tätt. Den 27:e juli kom

vackert regn, då hade jag oslagit i Stängmyran och brukat Nymyran och Valparvet.

Den 1:a augusti slutade jag slåttern, den 3:e blev Olof Persson i Norrberg död i

vattusot som började då hans gård brann. Det är nu bestämt med alltsammans i den

gården, både gällande bonde- och ägodelar på dag och månad. Den 5:e augusti var

våra köpmän här, då var också tullmän här för att ta tull av bönder som förde väv

och smör till Tomta. Det har aldrig skett förr. Vi fick 54 daler för väven, 15 daler

för smöret. Den 8:e började många att skära. Varmt väder, natt och dag. Min dotter

Anna är nu något sjuker. Den 15:e började jag skörden på Storstycket, där fick jag

29 rökar gott korn. I Svedja 6 rökar korn och 5 rökar råg. Det är alltid gott väder.

Linet tar emot solsken, det verkar vara bra på alla ställen. Det hörs intet annat än att

björn har rivit stora nötkreatur här i söder. Den 21:a blev det regn, det blev nog så

våtaktigt. Jag fick lada allt i Svedja och lite hemma i åkern den 20:e augusti.

Den 25:e körde jag upp ängen vid storladan, 1 halv spann sådde jag. Den 28:e lada

jag här ifrån åkern. Det blev nog så regnaktigt i 14 dagar. Det blev nog så bra med

linet för mig, men många har sått så lite. Den 1:a september slutade jag skörden.

 

 65

Lik från pag 56 (55), för 1759, så är nu 19, min dotter Ingrid i Västanäng, 20. Josefs

Perssons hustru Margareta Eriksdotter i NorrVäna, 21. Anders Perssons barn, Lars,

i Ede, 22. Olof Jonsson i Myra, en gudeligt from och stilla man, 23. Olof Persson i

Norrberg, 24. En änka, Anna Olofsdotter,i Sättjära, 25. Nämndemannen Erik Eriks-

son i Hammarsvall, 26. Nämndemannen Erik Hansson i Rossla, 27. Mats Perssons

hustru Kerstin Olofsdotter 922 år, i Skog, 28. En änka, Karin Jonsdotter i Sör-

Väna, 29. Ett barn, Jon Larssons son Jonas, i Åkre, 30. Pål Persson på Byn, en

ärlig, stilla och gudfruktig man, 31. Erik Jonssons barn, Sigrid, i Skog, 32. En änka,

Karin Olofsdotter 96 år, i NorrVäna, 33. Framlidne fänrikens, Anders Brasks efter-

leverska, fru Judit Wikman på Heden, en gudelig, snäll och dygdig fru, 34. Soldaten


Olof Olofsson Näsmans barn, Olof, i Sättjära, 35. Gamla nämndemannen Erik

Jonsson i Svedja, en gudelig, from, stilla och ärlig man, 36. Pigan Karin Jakobs-

dotter från Västeräng i Källmyra, 37. Framlidne löjtnanten Jost Kiöllings fru, Anna

Busk Kiölling på ÖstraHammaren, som efter sin mans död många sorgepustar utstå

måste, 38. Anders Olofssons hustru Britta Hansdotter i Näsbyn, 39. Änkan hustru

Lisa Jakobsdotter från Sättjära i Rusarv, 40. Husmannen Olof Jonsson i Stömne155,

41. en soldat hustru, Erik Västbergs Karin Andersdotter i Vi.156

På 1760, Lik, 1. Jon Anderssons dotter, Margareta, i Källmyra, 2. Erik Erikssons

näst äldsta son, Olof  Eriksson 23 2 år i Näsbyn, 3. bonden Anders Persson i Fjärd-

sätter, 4. en piga, Karin Andersdotter i samma gård i Fjärdsätter, 5. en hustru i Käll-

berg157, 6. avskedade soldaten, Kristian Jakobsson Vadman i Mora, 7. Bonden Olof

Jonsson i ÅkreNäset, 8. Bonden Jon Simonsson i Stömne, 9. Nybergs änka, Sigrid

Mårtensdotter, i Vi, 10. en piga, Britta Persdotter i Myra, 11. en änka, Anna Pers-

dotter, i Väst Näset, 12. en dräng, Per Olofsson, i Vi, 13. ett barn i Byn, Olof Hans-

sons son Hans, 14. en dräng i Sättjära, vargeringskarlen Jon Eriksson, 15. en hustru,

änkan Margareta Olofsdotter, i Sättjära.158

Gift på 1759159. 1. Olof Larsson i Ede, 2. Olof Eriksson i Mora, 3. Jon Olofsson i

Långede, 4. Jon Hansson i Oppsjö, 5. Dalin, 6. Olof Jonsson i Nordanäng, 7. Jon

Olofssons son, Hans Jonsson, 8. Soldat Kvick, 9. Soldat Stark, 10. Erik Jonsson i

Näset.

År 1760 : 1. Sjöblom, 2. Loka, Hans Olofsson som var den första som hade sina

egna kläder, 3. Erik Eriksson i Sättjära, 4. Erik Eriksson i Källberg, 5. Olof i Rolfs-

berg, 6. Soldat Stenman, 7. Per i Väna. Till pag. 71.

 

 66

Mycket regn har det varit nu i några veckor, det börjar mältas i höjderna. Jag har tagit

linet fastän det har varit vått, det började ruttna. Det har varit nog så slaskigt, jag har

aldrig skördat så vått lin i mina dagar. Den 8:e september boförde vi från vallen.

Pål Erikssons son, Olof Tolstedt i västra Tolbo har predikat 2 gånger i socknen det

här året. Den 14:e september slutade jag med linet. Det var nog så vått i år. Jag har

väl fått 180 rökar160 lin, 40 korn, 41 havre och 10 råg. I september månad besiktade

länsmannen skogarna kring alla vallar efter svedje-nybyggen och mast-träd, men fann

intet. De som varit fångar hos Preussen har nu kommit till armén och begär sina 300

daler kopparmynt vardera, vilket de också fick. Engelbrekt Olofssons dotter Britta

föddes den 30:e september i Västanäng. Min halvdräng, Olof i Backen, tar avsked

från mig, han ska bli skomakargesäll. Jag har fått en söt piga, skinnbindarens dotter

från Norbo161, Britta heter hon. Först i november blev det ting på Hammaren. Här har

nu många fått stora böter, för rågsvedjor, för tjänstefolk, för brännvinspannor.

Sammanlagt för många tusende daler. Väderleken sist i november var ett stort

urväder och kallt. I december blev det mönstring i Sanna. Vintern är jämn och stadig.

Jag har köpt ett 2-års föl för 88 daler av Per Eriksson i Sunnansjö. Jag räknar också

med den gamla Brun som jag haft från far i Tolbo. Han var 28 år gammal men än-

dock var det en villig häst till att dra, hans like får jag nog aldrig mer. Amen för i år.



148 Man fick åka sick-sack för att åka där det fanns snö.

149 Dymmelveckan, eller Stilla veckan, sedan 1500-talet, benämning på veckan från

palmsöndagen till påskafton, fastetidens slut och höjdpunkt. Från dymmelonsdagen till

påskdagen ersatte man klockringningen med dova slag av en dymmel (träkläpp).

 

150 En rök är en skorsten, vilket räknas som ett hushåll. Varje hushåll har en skorsten.

151 Ordet bråkning kommer från tyskans brechen(knäcka). När man bråkar linet krossar

man stamdelarna för att linet som i rötningsprovet ska kunna skiljas från skärven,

som stråets vedartade innerdel kallas. Traditionellt bråkar man linet för hand.

152 En skäppa är ett laggkärl, såsom en spann eller hink, för uppmätning av spannmål

och andra torra varor. Likaså som benämning på en korg, i synnerhet förr, även

formad såsom en strut, ett kärl som användes vid bärande och för förvaring av torra

varor och var som regel framställd av flätade tunna träspjälor, flätad näver och dylikt,

vanliga med oval form, flat botten och låga kanter. Här förvarades säkert lingarnet.

153 Middagen, vid den här tiden, var mellan cirka tolv och ett.

154 Mariabranden 1759 var en stor eldsvåda som drabbade nordöstra Södermalm i

Stockholm den 19 juli 1759. Vid branden skadades Maria Magdalena kyrka svårt

och cirka 300 gårdar i 20 kvarter brann ner, totalförstördes. Elden kom lös i

bagarstugan på eftermiddagen den 19 juli 1759 hos en fiskhandlare i Besvärs-

backen (nuvarande Brännkyrkagatan) på Mariaberget på Södermalm. Genom en

uppkommande kraftig vind spred sig elden snabb och fortsatte hela natten.

155 Olof Jonsson i Stömne avled 4/1 1760, enligt Delsbo dödbok.

156 Utöver de ovan antecknade avlidna andra halvåret 1759 har Elias Jonsson

missat att anteckna dessa: 13/9 Erik Olofssons dotter Karin ifrån Duvnäs,

17/9 Erik Erikssons hustru Margareta Larsdotter i Källberg, 24/10 änkan

Britta Matsdotter i Fjärdsätter, 16/12 pigan Karin Hansdotter ifrån Sättjära,

17/12 Anders Anderssons son Anders i Västeräng, 19/12 soldaten Jon

Krögers dotter Karin ifrån Backen. Enligt Delsbo dödbok.

157 Någon ytterligare kvinna, hustru från Källberg som avlider under 1760 finns ej.

Det troliga är att detta är Margareta Larsdotter från den 17/9 1759 som Elias

Jonsson tidigare hade glömt att anteckna.

158 En avliden har Elias Jonsson missat att anteckna under den här tiden: 17/1 åkare-

änkan ifrån Stockholm, Anna Jakobsdotter i Näsbyn. Enligt Delsbo dödbok.

159 Det saknas ett blad, 2 sidor, i Delsbo vigselbok, uppgifter saknas om vigslar

fr.o.m. brudpar nummer 4 (16) april 1759 t.o.m brudpar nummer 4 (24) maj

1761. Uppskattningsvis 40-44 brudpar saknas. I dessa inkluderas uppgifterna

om de 10 par under år 1759 och de 7 par under 1760, som Elias Jonsson har

antecknat här ovan.  

160 Rökar i det här sammanhanget är kärvar/snesar.

161 Norr i Backen, Norrberg eller Nybo?

                                                         1760  

I Jesu namn.                                                                                                                                    skottår.                                        67

På nyårsdagen var det ett starkt urväder, trettondagen var en kraftig köld, en sådan

stark köld har det näppeligen varit någon vinter. Pålsmässodagen162 var det urväder

igen. Det är nu tillräckligt med urväder och kyla, mycket snö och kall blåst. Vi får nu

57 daler för väven. Det är nu mycken sjukdom här i socknen, här så väl som i andra

socknar dör mycket ungt folk. Jag tror att det ligger väl 40 eller 50 insjuknade här i

socknen. Den här sjukdomen är i håll och styng-hostan, även mor i Tolbo är sjuker i

densamma. I februari var det förhör här i byn hos Jon Jonsson. Erik Fragmenius var

här. Det har nu varit mycket töväder. Det hörs inte annat än dessa sjukdomar som folk

pratar om överallt. I Gävle tror de att pesten kommer att grassera. Elakt väglag är det

därför att det är höga drivor sedan det myckna drevvädret som har varit och sen tö

och stark blåst. Först i mars blev det ständig vinter. Brudgumskappor upphör man nu

med. Nu skall det timras nytt magasin samt fattigstuga detta år. På vår rote skall var

och en erlägga 1 stock 15 alnar163 lång, en tälgning 10 alnar lång, en bräda 7 alnar lång.

Den 29:e mars blev det ett kraftigt töväder. Mor i Tolbo har själv bekostat en släde

som nu används. 24 daler kostade den, men hon säger sig vilja ge den till mig när

hon dör. Det ska hon bekräfta i allas närvaro, vilket hon säger sig vilja göra på nästa

sammankomst. Om Gud så vill, i sommar.

 

 68

Jag har nu slutit avtal med Olof i Backen att han ska bli stadigt hos mig i sommar, då

blir det ett helt år eftersom han har tjänat hos mig i ett halvt år nu. Då ska han också

få alla rättigheter som tillfaller en dräng. Den 13:e april kom order att våra soldater

skall bryta upp till Pommern. Den 11:e maj kom besked om marschrutten och den

18:e maj marscherade våra soldater till Hålsjö, det var 8 dagar före pingst. Den 25:e

maj marscherade de åt Stockholm. Det talas om att våra soldater har fäktat med

Preussen i januari. Den 14:e april började föret släppa löst. Det går inte fort med

snön därför det alltid är så kallt. Den 6:e maj började vi köra i åkern. Det blir så hårt

fruset på nätterna att det bär både häst och karl. Den 13:e maj uppkom eld väst i

gården och in i stugan. Det är kallt och blåsigt, det fryser alla nätter, torrt och kallt.

Lika som förra året om våren. Det syns inte någon grön buske heller tuva, det syns

inte eller hörs någon sommarfågel, det syns inte någon jord i bergen för all snö.

Ingen flod i våran damm denna vår. Så är det med väderleken till den 14:e maj.

Den 13:e hade jag sått Trädesåkern. Den 14:e började det bli bättre väder, sjön skölj-

des och den 15:e hördes och syntes alla sommarfåglarna, torrt och gott väder.

 

 69

Skottår 1760. Lik från pag. 65, så är 16. Hans Jonsson i Vålås, 17. Jakob Jakobsson i

Långsbo, 18. Olof Andersson i Vi164, 19. En hustru, Anders Erikssons, Karin Nils-

dotter i östra Oppsjö, 20. en piga i norrVäna, konan Margareta Eriksdotter, 21. Jon

Perssons äldsta son i Tomta, drängen Michael Jonsson, 22. Per Olofssons änka, Sigrid Eriksdotter i Ava, en gudelig, from och ärlig kvinna, 23. Per Perssons lilla son, Hans,

östraHammaren, 24. gamla soldaten Skytts änka, Karin Olofsdotter i Björka,

25. Jon Olofssons hustru, Ella Jonsdotter i Bredåker, 26. en piga, i Mora165,

27. Jon Bryngelsson i Sättjära, 28. Hans Larssons lilla Anna i Nordanäng,

29. Soldaten Erik Eriksson Retsbergs hustru den unga, Margareta Hansdotter,

30. Zackarias Eriksson i Sannäs, en rik och väl behållen bonde, men en stor kyrko-

sovare och brännvinssupare, 49 år, 31. en änka i Ede, Britta Olofsdotter, 32. Per

Pålssons hustru i Håknorrbo, Margareta Olofsdotter, 33. Soldaten Hans Opsmans

son, Per, i Stömne, han blev klämd i klockstapeln då han ringde på lilla klockan och

den hoppade ur saban och hans fot kom under nålen, 13 år166, 34. en änka Sigrid

Matsdotter i Mora, 35. Per Jonsson i Backen, 36. Änkan Karin Larsdotter i Glombo,

den 12 maj. 37. unga soldaten Erik Eriksson Retsberg i Edsäng, hastigt död, svimma,

38. Bonden Per Persson på östraHammaren, 39. Min bror Sven Jonssons hustru,

Karin Andersdotter, i östraTolbo, i samma grav med Per på Hammaren,

40. Husmannen Per Nilsson i Hagen, 41. Jon Erikssons hustru, Ingrid Hansdotter, i norrVäna, 42. Avskedade soldaten gamla Erik Danielsson Näs i Myra, 43. en lapp-

hustru, Olof Clementssons Gunilla Andersdotter, 44. en änka i Hammarsvall167,

45. en lapp stinta, lappen Olof Clementssons dotter, Anna, i Norrväna marken,

46. stark Jon Jonssons lilla dotter, Britta, i Norrväna, av flugkryddor som var satt

till flugor, 47. Korpral Jon Eriksson Nybergs son, Per, drunknad i Stömne sjö,

48. Pål Eriksson i västra Tolbo, Olof Tolstedts fader, en gudfruktig, förnuftig, redelig

och nykter bondeman, vars like Delsbo i mannaminne aldrig haft och knappt mera

får, 49 år, 49. Erik Perssons hustru, Anna Hansdotter, i Sunnansjö, 50. Olof Pålssons

moder, Pål Olofssons änka i Långede, Margareta Jonsdotter, i Sättjära,

51. Avskedade soldaten gamla Olof Simonsson Mård i Myra, 52. Lars Perssons

hustru, Britta Olofsdotter, i Långede, 53. en piga, Ella Nilsdotter, i Hagen,

54. ett barn i Väna168, 55. Hans Perssons barn, Anna, i västra Tolbo, 56. En änka,

Olof Jonssons, Britta Eriksdotter, i Myra, 57. Husmannen Anders Erikssons hustru,

Dordi Pålsdotter i NorrVäna, 58. Olof Olofssons barn, Olof, i Klubbo,

59. Soldatänkan Anna Jonsdotter i Nyåker, 60. Lars Persson i Långede,

61. Avskedade soldaten Anders Mårtensson Duva från Pommern, kom hem med

avsked, dog under sin hemresa från Pommern i Norrala,169

 

70

Den 20:e maj blev min bror Svens hustru, Karin Andersdotter, i östra Tolbo död,

hon födde först en dotter som levde, hon heter Karin, därpå insjuknade hon i den nu

gångbara håll-sjukan. Begravningen är annandag pingst. Mor i Tolbo, Ingrid Svens-

dotter, tog hand om barnet. Den 21:a maj hade jag sått allt kornsäd. Det är alltid

varmt och torrt, det kommer upp det som blev rätt sått. Den 29:e maj brann 2 gårdar

i Svedja, Per Jonssons och Erik Olofssons gårdar.


Erik Olofsson i Svedja höll på att gräva en brunn och borrade i sten och när de sköt

så kom det därmed upp eld på ladutaket. Det var torrt, hett och först när de väl blev

varse det, hann de inte släcka, det var östanväder. 2 gårdar blev med stor möda

bärgade. De fick undan nog så lite. I Per Jonssons härbre brann 20 tunnor(?) råg och

800 daler i sedlar för sonen, Jonas Persson.

Det brann också 2 lador för Jon Hansson väster om Svala. Den ena var utmed kvarn-

dammen, det var nybyggda gårdar. Det brann också ner 3 husstugor i samma brand.

Det är svårt och hårt att leva med. Bevara oss Gud från eldsvåda. I Jesu namn för-

barma dig över oss. Jag vaktade elden 1 dygn, körde sedan en dag åt Erik Olofsson:

från Prättingvallen förde jag 2 stockar på 7 alnar vardera, från Oppsjö 1 stock och en

liten gran, en lie och en halv spann åkerfri råg. Jag arbetade med detta en halv dag.

 

 71

Gifta från pag. 65, år 1760.  8. Anders Olofsson, Näsbyn, 9. Anders Jönsson,

Näsbyn, 10. Lars Dalström, 11. drängen Erik Persson i Väna, 12. Olof Svedman,

1760 om hösten: först 1. Dumen, 2. Västberg, 3. Erik Jonssons Olof i Svedja,

4. sämskaren Hans i Ede, 5. bonden Olof i Källeräng, 6. Björk, 7. Strandberg,

8. Dalströms son i Hammarsvall, 9. sockenskräddaren Per Karlsson i Källmyra,

10. Per Könicks son i Oppsjö. 11. Josef Varg i Väna, på juldagen.

Lik 1760: 41. Jon Perssons barn, Karin, i NorrVäna, 42. Husmannen Per Jonsson

i Prättingberg, 43. En änka, Nils Erikssons Britta Olofsdotter i Myra,

Lik 1761: 1. Gullicks Kerstin170, 2. strand-Karin, kvinnspersonen Karin Olofsdotter

ifrån Byn, 3. en piga i Mora171, 4. ett barn i Näsbyn, Erik Olofssons och Sigrid Jons-

dotters Britta, 5. en änka i västra Tolbo, Jon Olofssons Anna Persdotter,

6. Jon Jonsson i Västanäng172, 7. Olof Hanssons hustru, Sigrid Persdotter på Byn,

8. Husmannen Per Rejarsson i Mora173, 9. en änka från Ede, Erik Perssons Karin

Hansdotter, 10. ett barn i Långede, Per Perssons son Erik, 11. Korpralen Gustav

Reuters dotter, Kerstin ifrån Myra, 12. rustmästaren Carl Carlsson Fagerbergs

hustru, Anna Eriksdotter i Sjömyra, 13. Jon Persson i Mora174.

 

Jag har kört en dag från Nyvallen till Per Jonsson i Svedja, 1 stock på 7 alnar, 12

spann havre, kört en stock från Oppsjö, ett båstelster på 7 alnar, ett litet bräde, en

liten stock 5 alnar, en liten gran, en lie, ett lass från Oppsjö till stallet. 1 dags arbete. 175

 

 72

Den 2:a juni släppte vi lös alla fän. Det var alltid varmt och torrt väder, lite regn.

Den 6:e juni är åkrarna fortfarande kala, där det är torrt kan inget växa upp. Den 6:e

juni blev också min dotter Ingrid född, det var en fredag. Den 14:e boförde vi. Det

var kallt på nätterna och på dagarna torrt och blåsigt. Leråkern var tunn och kal.

Linplantorna var frusna, men den 15:e blev det lite regn så att det droppade av taken.

Det har aldrig regnat så mycket att det har droppat från taken efter att jag hade sått.

Den 26:e juni kom lite regn, nu ser det svårt ut med lin och säd och bara ett under

kan hjälpa. Det har inte regnat en enda gång så mycket att det syntes bli vått på åkern.

Det är ändå ett Guds under att det kan vara såsom det är i den starka hettan som nu

ansätter oss. Det har nu återigen hänt, det som hände  hos mig i fjol, att en dotter på

4:de året, lilla Britta, har ätit flugkryddor och blev död på midsommardagen. Fadern

var Stark-Jon Jonsson i Väna, han var hemma men inte inne när det skedde.

I Bjuråker har en hustru dränkt sig själv på pingstdagen, som var lördag. Hon ska

ligga ojordad i en månad. Gud bevara var och en för all fara.

 

 73

Korpralen Jon Eriksson Nybergs son drunknade i Stömne den 25:e juni176.

Den 30:e juli högg de från Örvallen och Prästvallen upp en ny vallväg från Prätting-

berg, mot Hallan, till Stängmyran och så uppåt till Örvallsmarken. Prosten åkte själv

dit och tittade för ro skull. Den gamla vägen är söder om Vaasåsen.

Nu vankas ingen färsk strömming längre. De vill ha 3 daler för en fjärding färsk

strömming. Jag har inte varit dit, inte heller mina grannar. Den 1:a juli satte jag upp

slipstenen som jag köpte för 6 år sedan och då kostade 6 plåtar. Det har nu kommit

lite regn den 5:e juli, men det har regnat så lite på alla sidor, bara skurar som genast

torkade bort.

 

Det haglade häftigt 2 skov på vallmarken den 3:e och 6:e juli samt en kraftig tordön.

Här har blivit 2 tvärfingrar breda torkade fåror ner i jorden bara på 2 dagar därför att

det inte har regnat så mycket sen vi sådde. Så då kan var och en tänka hur årsväxten

står. Ja, på många ställen har de ännu inte fått så mycket att det ens droppat av taken.

Den 16:e juli började jag slå och då fick vi se vad lite hö det var på alla svalar, det

var så gott som intet och jorden är så hård som järn. Den 20:e juli, som var Kristi

förklaringsdag, kom regn till överflöd, hela veckan, jag fick inte lada ett strå. Drar

på tiden med slåttern. Den 4:e augusti slutade jag att slå. Köpmännen ger nu 60 daler

för väven, men allt annat är också dyrt här

 

 74

så att en koppar-mark kostar nu 3 daler. Nu ser man inte längre någon plåt-mark utan

bara sedlar, 6 och 9 daler är nu skiljemynt. Den 18:e augusti började jag skörden.

Många har redan skurit nästan allt. Det var tunt, hälften var grönt. Råg såddes den

20:e augusti i Svedja, i östra åkern, på västra stycket, vasa råg, som nu är den som

används här. Jag har nu skurit Trädesåkern den 20:e. Det har varit nog så regnaktigt

hela den här rötmånaden. Jag slutade skörden den 26:e augusti. Linet hastar inte så

mycket. Det är så kallt att det frusit på somliga ställen. Jag får inget linkorn i år, men

Gud ske lov, jag ska inte klaga. Lin och säd har jag fått till nödtorft, men många har

inte fått mer lin än 30, 20, 10, ja till och med bara 5 rökar. Det är byskifte. Det är nu

gott väder, regn sist i september. Magasinet är nu färdigt och reglerat, jämte präst-

gårdsbyggnaden, nyss har även fattigstugan blivit taklagd och täljd, och källaren har

fått tak. Den 12:e oktober kom det snö. Vi hade ännu okört sex svalar, veden var inte

inlagd och ärterna var det många som inte tagit in i ladan. Olof Erikssons son, Erik,

föddes i Hammarsvall den 11:e177. Den 13:e kom det åter snö och sedan blev det kallt.

kallt. Det blev regn igen den 18:e i denna månad. Jag mockade den 30:e och 31:a

oktober. Det blev också bestämt om herrdag, Per Jonsson i Sjömyra blev herrdags-

man. Den 3:e november bytte jag hästar, både Röden och gamla Brun. Allt blir till

ständig vinter, det blev mycket snö och kallt. Det berättas att många av våra soldater

ska ha blivit fångade av Preussen. Den här tiden är hela (...ang skall ...å stå och pipa)?

 

 75

Den 14:e december, som var en söndag, kom ett så häftigt urväder att ingen kunde gå

till kyrkan, men vi måste ta var sin häst och rida. Det var en häst och karl från Svedja

och häst och karl från varje gård här i Västanäng. Sådant här urväder kan jag inte

minnas att det någonsin varit. Vi fick nu tillbaka våra brännvinspannor av länsman,

de har varit förseglade och inlåsta. Den 20 december var det så mycket snö att den nu

når över alla gärdesgårdar. Alltid snöar det, utan ände. Gud giv oss ett gott nytt år.



162 25 januari.

163 En aln är 0,593802 meter. 59 centimeter.

164 Den 26/2 Olof Olofsson i Vi, enligt Delsbo dödbok.

165 Någon piga som avlidit i Mora har inte kunnat återfinnas under 1760.

166 Det har inte varit möjligt att belägga vad Asaban@ och Anålen@ betyder.

Gissningsvis betyder saban upphängningen och nålen är kyrkkläppen.

167 Någon änka i Hammarsvall finns inte avliden under 1760 i Delsbo dödbok.

168 Något ytterligare barn som avlidit i Väna har inte kunnat återfinnas under

1760 enligt Delsbo dödbok.

169 Ytterligare några avlidna under den här tiden, som Elias Jonsson inte antecknat:

23/2 Jon Bryngelssons hustru Margareta Karlsdotter i Sättjära, 22/3 pigan Britta

Eriksdotter från Håknorrbo, 15/4 Per Perssons dotter Margareta, ifrån Långede,

19/5 fältskären Rudolphis son Carl Gustav, på Heden, 13/6 korpralen Fagerbergs

änka, Britta Olofsdotter i NorrVäna, 3/8 Erik Olofssons dotter, Karin, i Långede,

22/8 Erik Anderssons änka, Karin Pålsdotter, i Håknorrbo, 30/10 Zackarias Olofs-

sons änka i Bondebo, Karin Jonsdotter, 3/11 Olof Jönssons dotter i Vitterarv,

Margareta, 9/11 avlidne soldaten Erik Retsberg dotter, Ella, i Edsäng.

170 Någon Gulliks, Gulicks Kerstin har inte kunnat återfinnas som avliden 1760-1761.

171 Någon piga i Mora har inte kunnat återfinnas som avliden under 1761. Se not 159,

där har Elias Jonsson samma anteckning för år 1760, men pigan saknas även då!

172 Det finns en Jon Jonsson i Jobsmyra som avlider 8/11. Osäkert om det är honom

som Elias Jonsson åsyftar. Elias granne, Jon Jonsson i Västanäng lever fortfarande

vid den här tiden.

173 I Svala enligt Delsbo dödbok.

174 Det finns ingen Jon Persson i Mora som avlider 1761. Det troliga är att Elias

Jonsson vänt på namnen, 20/11 dör gamle Per Jonsson i Mora.

175 Utöver dessa, på föregående sida, uppräknade avlidna under 1761, har Elias

Jonsson ej antecknat efterföljande: 28/1 gamla pigan Britta Sjulsdotter från

Källeräng, 6/2 avskedade soldaten Järvstedts dotter, Gölin, i Svala, 23/2 pigan

Britta Mårtensdotter från Oppsjö, 1/3 Jon Olofssons dotter, Britta, från Långede,

3/4 Per Jonssons änka i Prättingberg, Kerstin Jonsdotter, 5/5 Erik Jonssons son,

Olof, från Skog, 13/5 Erik Eliassons änka i Duvnäs, Gertrud Jonsdotter, 10/6 Erik

Olofssons dotter, Anna, från Sunnansjö, 27/6 Olof Hanssons dotter, Sigrid, på Byn,

22/7 soldaten Erik Olofsson Lomans dotter, Margareta, från Jobsmyra, 21/8 pigan

Anna Andersdotter ifrån Kila, 25/10 pigan Kerstin Clasdotter i Stömne, 25/10 Anders

Perssons son Anders, i Ede, 8/11 Jon Jonsson uti Jobsmyra, 15/11 husmannen Michael

Matsson i Hammarsvall, 20/11 änkan Ingrid Hansdotter i Sjömyra, 26/11 änkan Ingrid

Eliasdotter från Skarpäng, 99 år, 1/12 Olof Jonsson i Skog, 15/12 Olof Persson i Fjärd-

sätter, 20/12 änkan Britta Olofsdotter i Glombo.

176 Den 27 juni enligt Delsbo dödbok, Per Jonsson 13 år 7 månader och 5 dagar.

177 Född den 10 oktober enligt Delsbo födelsebok.

 

                                                    1761

 

 På nyårsdagen var det också ett häftigt urväder så att man måste rida. Många vände

hemåt igen. Det var usligt, det var inte många som var i kyrkan. Jag kan inte minnas

att det någonsin har varit så få i kyrkan. Gästgiveriet kom nu åter att vara i Änga. Jag

lejde Anders Jonsson i Sjömyra för hållskjutsen. Han är skyldig mig för 3 2 pund

näver och häst och karl i en dag, och 300 tegel som han fick tillfört för 2 år sedan.

Kraftig blåst i slutet av januari, men ändå lite tö. Den 10:e februari läste vi husför-

höret i Glombo hos Nils Olofsson. Det är kallt och klart nu. Jag förde nu hem veden

från Enmyren den 11:e, 12:e, 13:e och 14:e februari. Det är mycket arbete med snön.

Jag tog bort 60 lass snö från gården, sedan ytterligare 20 lass och det kommer ännu

mera snö och blåst. Soldaterna Olof Starberg och Erik Starfält högg ved hos mig, 50

lass. Sist i februari var det mönstring i Ljusdal. Den 2:a mars gjorde vi väg upp till

vallen. Vi var 7 som skottade hela vägen. Ingen minns att det någonsin varit så. Det

blev töväder den 20:e mars. Den 22:a mars var det påsk. Nu får jag 66 daler för väven.

 

 76

Jon Jonsson ibidem178 dog om vårfrudagen 25 mars, begravdes den 7 april179. Det var

svårt före den dagen. Det var sista gången vi körde vintervägen, för därefter blev det

starkt töväder och snön gick sin kos på 8 dagar på slätten, fast än det var mycket

djupt med snö. Den här våren har jag gjort en släde efter det nya modet, en vält, lagat

ämbaren: 6 stycken och en så. Den 2:a maj började vi köra i åkern här i Västanäng.

Den 5.e, 6:e och 7:e maj sådde jag Trädesåkern, det blev gott väder. Den 11:e syntes

hur skogen skiftade och alla sommarfåglar hördes. Den 19:e hade jag sått alla korn-

säden. Den 24:e maj blev min bror Sven i Tolbo gift andra gången. Han tog sin hustru

från Sjömyra, från Ol-Tors gård, Jon Perssons dotter Sigrid. Jag var med på bröllopet.

Det kom lite regn så jag hade inte så bråttom att köra. Det är kallt om nätterna,

brodden är frusen. Den 7:e juni kom ett vackert regn som var en ropande tarv180 för

nu var det rätt hårt och torrt. Jag har också varit till Enånger och köpt 2 tunnor färsk

strömming, halvtunnor, som jag gav 2 daler fjärdingen för, det blir 16 daler. Nu

vankas det så mycken färsk strömming så att de inte har råd med fisken, de måste

sluta med fisket för saltet räcker inte till. Den 8:e juni var det vägbyggning. Jag höll

med häst. Hans i Prättingberg och Hans i Skog var borta. Nog så torrt nu och säden

står vass och det är gräs i alla åkrar.


 

 76

Vi fick lite regn den 23 juni, vacker väderlek, men det växer inte som det då borde.

Linet har kommit upp bra men gräset tar över handen. Den 14 juli började jag slå.

Den 2:a augusti slutade jag slåttern, då hade jag slagit i 3 veckor, men inte lejt någon.

Det har alltid varit gott väder. Köpmännen ger 66 daler för väven, 18 daler för smöret.

Det är gott bärgningsväder under hela den här tiden. Den 9:e augusti började jag

skära. Den 28:e augusti slutade vi skörden, det var mycket gräs i säden, av allehanda

slag, även i linet. Jag vet inte om att det någonsin ska ha varit så mycket gräs i säden.

Den 4:e september hade jag tagit in både lin, hö och säd, allt var välskapt, för vilket

Gud vari lov och ära! De har nu i september börjat att tjära kyrkotaket, men tjäran

räckte inte till. Tio tunnor har gått åt på ena sidan förutom gavelsidorna. Då bör det

behövas 26 tunnor till hela kyrkan. Med kriget hörs inte annat än som förr, de attack-

erar varandra natt och dag och tar varandra till fånga men inte någon viss som vinner

slaget. Den 2:a september hade vi gjort ett slaghammars-hjul och ett lillkvarn-hjul.

Den 12:e oktober kom snö som ännu ligger kvar, den dag som är idag, den 24:e.

Sjöarna rändes181 den 23:e oktober. Jag har nu lagt ihop 100 lass ved, men inte en

sticka har jag huggit bort av huggkubben. Först i november blev det vackert blid-

väder, all snö gick bort, sedan blev det regn och snö tillika i 3 veckor. Därefter blev

det lite snö i december och alltid gott väder till året slut. Gud give oss ett gott år!

Jag sluter med den här boken och gör mig en ny.

  

78

Gifta 1761182: först 29/9 1761 glasmästaren i Ede, Olof Nilsson Casström, son till

organisten Nils Casström och Christina Fransdotter Rusk, gift med pigan

Catharina Johansdotter Hurtig på Lyktan,183 2. Korpralen Erik Nordblad på Byn

med pigan Gunborg Andersdotter i Västeräng, 3. Per Larsson i västraOppsjö med

pigan Anna Larsdotter i Svedja, 4. Jon Eriksson i norrVäna med änkan Britta

Bengtsdotter i norrVäna, 5. Mårten Persson i Vi med änkan Märta Olofsdotter

östra Hammaren, 6. Jon Persson i Svedja med pigan Margareta Olofsdotter i Skog,

7. Jon Olofsson i Bredåker184 med änkan Margareta Henriksdotter i Vi,

8. hovslagare Anders Gabrielsson Smidt från Ede i Mo socken med jungfru Inga

Wikman på Heden ,

9. Husmannen Anders Jonsson i Kila med änkan Margareta Jonsdotter i Bjusnäs,

10. Soldaten Per Johansson Glomberg med pigan Britta Jonsdotter i Västanäng,

11. Bonden Erik Persson i Sunnansjö med pigan Britta Andersdotter på västra

Hammaren, 12. Bonden Per Pålsson i Håknorrbo med pigan Ella Olofsdotter från

Tomta, 13. drängen Erik Olofsson i Åkre med pigan Margareta Olofsdotter i Fjärd-

sätter, 14. drängen Anders Olofsson i Västansjö och Bjuråkers socken, med pigan

Ingrid Jonsdotter i norrVäna, 15. Soldaten Erik Persson Blom med Karin Persdotter

i Bredåker, 16. Bonden Erik Jonsson i Sjömyra med pigan Sigrid Jonsdotter i

Näsbyn, i julhelgen.

 

Här har varit många lik som jag vet att jag ej har upptecknat, allt från Jon Jonsson

sör i gården185, men alltsedan har det inte varit annat än tarvlig död, dock har några

ibland också varit sorgliga lik. Säden är ännu dyr, kostar 46 daler för kyrksäden.

 


 

178 ibidem är latin och betyder på samma ställe. Elias Jonsson torde då mena att Jon

Jonsson bor i Västanäng. Det är denna Jon Jonsson som Elias anger redan på sid.

71 ovan. Men han kan inte återfinnas i Delsbo dödbok.

179 Den enda Jon Jonsson som avlider åren 1759-1762 är Jon Jonsson i Jobsmyra

8/11 1761. Någon begravning har inte skett den 7 april under åren 1757-1762.

180 Nödvändighet.

181 Sjöarna gick att gå på.

182 Två vigda par på våren 1761 som Elias Jonsson ej antecknat: 24/5 Sven Jonsson i Tolbo

med pigan Sigrid Jonsdotter i Sjömyra och 31/5 drängen Håkan Persson från Norrberg

med änkan Kerstin Eriksdotter i Sannäs.

183 Detta är vigsel nummer 7 enligt Delsbo vigselbok.

184 Brudgummen i Bredåker heter Jon Olofsson, inte Jonsson, som Elias Jonsson

nedskrev, enligt Delsbo vigselbok.

185 Denne Jon Jonsson i Västanäng, sör i gården, har inte kunnat återfinnas i Delsbo dödbok.

 

                                                    1762                                                                        

 

78

Den 11:e februari blev min svärfader Erik Eriksson död i vattusot186, men min son

Erik föddes den 6:e januari. Husförhöret hade jag samtidigt den 11:e februari, den

dagen när far blev död. Begravning den 22:a februari, mycket hederlig begravning

i öster, och norr om sakristian.187

 

 S L U T



186 Enligt Delsbo dödbok avled Erik Eriksson den 12 februari och begrovs den 21 februari!

187 Vigda 1762: 21/3 bonden Erik Pålsson i västraTolbo med pigan Anna Olofsdotter i Åkre,

16/5 bonden Olof Hansson på Byn med änkan Anna Jonsdotter i Sättjära, 7/11 soldaten

Olof Persson Fundberg med pigan Anna Hansdotter i Prättingberg, 7/11 bonden Per

Olofsson i Fjärdsätter och pigan Anna Andersdotter i Bondebo, 14/11 soldaten Erik

Persson Retsberg med pigan Margareta Jonsdotter i Hammarsvall, 14/11 hjulmakaren

Lars Persson i Långede med pigan Karin Larsdotter i Svedja, 21/11 soldaten Jon Karls-

son Duva med änkan Kerstin Eriksdotter i Källeräng, 21/11 bonden Anders Olofsson i

Åkre med pigan Karin Persdotter i Hagen, 28/11 rustmästaren Carl Carlsson Fagerberg

med änkan Kerstin Persdotter i Myra, 28/11 soldaten Jon Larsson Hultenberg med hus-

hållerskan på Margareteberg, Kerstin Jonsdotter, 5/12 soldaten Olof Hansson Sandberg

med pigan Ingeborg Olofsdotter i Hammarsvall, 12/12 vargeringskarlen Jakob Johansson

Bleichert med änkan Kerstin Persdotter i Strandäng.

Döda 1762: 22/1 fältskären Rudolphis dotter, Maria Christina från Heden, 12/2 bonden

Erik Eriksson i Västanäng, 16/2 änkan Karin Olofsdotter från Ava, 19/2 gamla bonden

Mårten Svensson i Mora, 99 år, 6/3 pigan Barbro Larsdotter från Sättjära, 9/6 Nils Eriks-

sons dotter Karin från Källeräng, 14/3 Jon Svenssons dotter Anna från Bredåker,

18/3 soldatänkan Margareta Eriksdotter i Ede, 27/3 Per Perssons dotter Kerstin från

Bjusnäs, 3/4 Olof Perssons son Per från Källeräng, 25/4 gamla nämndemannen Erik

Erikssons hustru Margareta Pålsdotter från västra Tolbo, 28/4 Olof Olofssons dotter

Margareta från Rolfsberg, 5/5 soldaten Olof Karlsson Åkerström, 16/5 flickan Margareta

Olofsdotter i Knutslunda, 30/5 änkan Kerstin Göransdotter från Näset, 1/6 flickan Ingrid

Hansdotter från söderVäna, 26/6 pigan Britta Jakobsdotter från Kila, 28/6 Daniel Tomas-

son Reimans hustru Maria Göransdotter i Svartstugan, 7/7  kyrkoväktaren Daniel Tomas-

son Reiman i Svartstugan, 31/7 Erik Jonssons dotter Anna från Skog, 5/8 Olof Olofssons

son Erik från Långede, 5/8 Lars Persson i Ede, 12/8 gamla pigan Margareta Hansdotter

från Näsbyn, 14/8 länsmannen Olof Waldners son Olof i Sjömyra, 25/8 Erik Jakobssons

son Jonas från Ava, 26/8 änkan Margareta Jakobsdotter från Mora, 30/8 soldaten Lars

Hållfasts dotter Anna från Långede, 1/9 gamla och hedervärda kyrkvärden Jon Hansson i

Tomta, 6/9 Håkan Perssons son Per från Sannäs, 9/9 gamla smeden Erik Hansson från

Mora, 12/9 korpral Gustav Reuters dotter Anna från Myra, 1/11 Anders Perssons dotter

Karin från Ede, 12/11 soldat Per Johansson Glombergs son Jonas från Västanäng,

27/12 bonden Erik Jonsson i Svedja, 27/12 drängen Per Eriksson i Hammarsvall.  

 

Det finns oxå kompletterande uppg av Sture Norbergs arbete. Med personuppgifter, ortsregister mm. Klicka på länk nedan till höger.

Är du intresserad och vill forska vidare, för bygden eller släktforska, på dessa uppgifter och vill ha kontakt med Sture, maila mig så vidarebefordrar jag till honom.

Kompletteringar

Tillbaka

Tillägg                    

                     

                                                    Berättelsen och historiken kring Delsbo försvunna kyrkklocka.

Införes här med hänvisning till sidorna 2-3 där Elias kortfattade kommentar finns. Bärgningsförsök efter kyrkklockan skedde på 1670-talet och åren 1750, 1752, 1962, 1976, 1992.

 

Utdrag ur Ljusdals tidning 19/12 2007.

2007 var det över femton år sedan det senaste allvarliga försöket gjordes, och sedan dess har metalldetektorerna utvecklats så att letandet borde vara enklare, billigare och med större chans till framgång än den gången. Kjell Grönberg, född 1934 och boende i Delsbo, var entusiasten bakom Delsbo Lions Clubs expeditioner sommaren 1992. Och ännu har han inte släppt tanken på att klockan borde gå att återfinna trots att den nu varit försvunnen i snart 500 år.

B Tänk om vi kunde hitta klockan och bärga den. Det skulle bli en klenod för Delsbo, säger Kjell Grönberg.

Bakgrunden är en dramatisk händelse ur Delsbos historia. Den 12 mars 1528 kallade Gustav Vasa till landsting i Delsbo, som då var en mer betydande ort än idag. Han hade ett stort antal soldater med sig, eftersom han nyligen kväst ett uppror i Dalarna. Nu uppmanade han de församlade från hela södra Norrland att omvända sig från katolicismen till den lutherska läran. Först vägrade de, men då hotade Vasa att låta soldaterna hugga upp en vak där Dellen var som djupast, bunta ihop landstingsmännen tolv och tolv och kasta dem i vaken. Inför sådana argument kapitulerade man, och därmed var hela Sverige lutherskt.

Gustav Vasas skäl var långt ifrån enbart religiösa. Den katolska kyrkans många skatter lockade, och en hel del konfiskerades helt enkelt till staten med religionen som argument. Delsbo kyrka hörde till dem som plundrades, men frågan är om Gustav Vasa lyckades i sitt uppsåt när det gäller klockan, som var känd för sitt vackra ljud och enligt en uppgift ansågs @alltför god att betjäna bönder@. Enligt en legend gick klockan under transporten mot Stockholm genom isen i sjön Bergviken utanför Söderhamn, där den kanske fortfarande ligger och väntar på bottnen utanför Lynäsudden. Om det var olycka eller sabotage framgår inte.

Nu är inte Delsbo den enda plats som har en berättelse av det här slaget. Berättelser om kyrkoskatter som räddades undan konfiskeringen finns på fler håll, men beläggen är få och ofta kan det nog handla om önsketänkande. De nära 500 år som gått har dragit en historiens dimslöja över det mesta, och i de dokument som berättar om händelserna blandas historiska fakta med uppenbara skrönor.

Men i fallet med Delsbos kyrkklocka finns det en hel del ovanliga omständigheter som talar för att det skulle kunna finnas en sanning bakom. Framför allt gäller det de noggranna efterforskningar som gjordes av prästen Knut Nilsson Leneaus på 1700-talet. Prästen mottog av domprosten Sven Belter år 1736 en förfrågan om en sockenbeskrivning med 44 frågor, sannolikt en slags enkät riktad till flera sockenpräster. Leneaus besvarade omsorgsfullt frågorna, men släppte inte saken med det. Han fortsatte forska med de 44 frågorna som utgångspunkt, byggde ut svaren efterhand och utgav efter 28 års faktainsamling år 1764 sitt stora historiska verk @Delsboa Illustrata@.

I detta berättar han historien om hur smeden Olov Dyriksson omkring 1670 gjorde ett försök att bärga klockan. Han skall till och med ha haft klockan uppe i vattenbrynet, men tappat den så att den föll ner på ett större djup. Leneaus anger också platsen tämligen exakt, nämligen utanför Lynäsudden i Bergviken. Där skall platsen ha märkts ut med ensmärken i en sten och ett träd.

Från Dyrikssons försök och till starten av Leneaus forskningar gick det drygt åttio år B inte mer

än att Leneaus kunde hänvisa till människor både i Delsbo och i Bergvik som i sin barndom hört ögonvittnesskildringar från bärgningen. Dessutom finns ett dokument daterat redan 1684, skrivet

av prosten Phragmenius i Delsbo, som berättar att den man som fått kyrkans uppdrag att bärga klockan var @strax uppå sin gjorda begynnelse till arbetet Y igenom döden avgången@. Det verkar

alltså som om Dyriksson helt enkelt omkom under det misslyckade bärgningsförsöket då klockan tappades ner i djupet. 


I samband med att Delsbo Lions Club finansierade och genomförde en sökexpedition i Bergviken sommaren 1992 skrevs det en hel del i lokaltidningarna om historien bakom. Men sedan dess har Kjell Grönberg forskat vidare och fått fram nya fakta. Numera kan det beläggas med bland annat domstolsprotokoll att den mystiske Dyriksson funnits, och det var en man med ett märkligt levnadsöde. Han tycks ha varit en suput och kvinnomisshandlare, men också en driftig entreprenör. Ett domstolsprotokoll berättar om hur en antagonist tubbade två soldater att bränna ner Dyrikssons lada. Historien kom ut då en av gärningsmännen pratade bredvid mun, och Dyriksson stämde anstiftaren inför tinget. Trots övertygande vittnesmål friades anstiftaren av mordbranden, och istället dömdes Dyriksson till böter för @olydeligt Swäriande inför Rätten@. Andra domstolsprotokoll redogör utförligt för ett våldsamt slagsmål han varit inblandad i.

Knut Nilsson Leneaus var så övertygad om sanningshalten i berättelserna om klockan att han fick kyrkan att satsa över 1 100 riksdaler på två expeditioner, 1750 och 1752, i syfte att bärga klockan. Noggranna beskrivningar av de expeditionerna finns i kyrkans räkenskaper för de åren. Ytterligare dykningar skedde 1962 och 1976, och 1992 gjorde alltså Lions Club i Delsbo ett försök till en kostnad av drygt 10 000 kronor plus en massa ideellt arbete. Man hyrde en motorflotte och en så kallad magnetprotonometer som skulle ge utslag om det fanns metallföremål på bottnen, och dykare gick ner där apparaten gav signal. 

Tolkningen av mätresultatet försvårades bland annat av sjunkna kättingar från flottningstiden, och någon klocka hittade man aldrig. Däremot påträffades en järnklädd trästång som sändes till Riksantikvarieämbetet för undersökning. Någon bekräftelse på den möjligen långsökta teorin att det handlar om själva klockkläppen har dock inte stått att få, och själva fyndet har man heller aldrig fått tillbaka.

Kjell Grönberg har två tjocka pärmar med dokumentation och korrespondens om jakten på kyrkklockan 1992. Från länsstyrelsen fick han då besked att klockan, om den hittades, skulle tillhöra staten eftersom den var statlig egendom då den sjönk och dessutom klassas som ett fornfynd. Men själv fäster han större vikt vid det skriftliga löfte som Leneaus redan 1737 utverkade från dåvarande kungen Frederik I.

B Hittar vi klockan hör den självklart hemma i Delsbo. Det har vi kungligt ord på, säger Kjell Grönberg.

  

 

                                                        Händelsen i Lissabon införes här, med hänvisning till sidan 24.

 

Jordbävningen i Lissabon 1755 inträffade i havet nära Lissabon, Portugal den 1 november 1755. Skalvets epicentrum har beräknats varit 200 kilometer sydväst om Kap Saint Vincent, och man tror idag att jordbävningen var i närheten av nio på Richterskalan.


Skalvet inträffade klockan 09.30 på förmiddagen. Skalvet varade cirka sex minuter och orsakade stor skada i Lissabon. En halvtimme efter skalvet kom en flera meter hög tsunami. Tsunamin drabbade även hela den portugisiska kusten, särskilt Algarve. Tre meter höga vågor drabbade även norra Europa, och orsakade skada längst England och Finlands kust. I Spanien drabbades städerna Cadiz, Huelva och Sevilla av skador. I Marocko omkom människor till följd av både jordbävningen och tsunamin. Människor omkom också av tsunamin i de karibiska öarna Martinique och Barbados. Lissabon drabbades också hårt av bränder efter jordbävningen och

tsunamin. Branden varade i fem dagar innan den självslockande, efter att förstört flera byggnader som klarat både skalvet och tsunamin. Dödssiffran tros ha hamnat på 100 000 människor, 90 000 i Lissabon och 10 000 på annat håll. Jordbävningen förstörde mycket kultur i Lissabon. Kyrkor, museer och operor förstördes liksom det kungliga palatset, likaså det kungliga bibilioteket som hade mer än 70 000 böcker och hundratals målningar förstördes, gjorda av ett flertal berömda konstnärer. De kungliga arkiven, som hade material från upptäckare och sjöfarare som Vasco de Gama förstördes också. Premiärministern Markisen av Pombal ledde återuppbyggnaden av staden. Men den fick ett helt annat utseende än före katastrofen: raka gator, stora fyrkantiga torg och rätvinkliga kvarter.

Jordbävningen brukar ses som en början av seismologin. Immanuel Kant utvecklade en teori om hur jordbävningar uppstår. Den visade sig vara felaktig, men var ändå det första försöket att förklara hur jordbävningar uppstår. Markisen av Pombal samlade in information om skalvet, som tillexempel antalet efterskalv efter jordbävningen.

 

 

 

                                                  Vulkanutbrottet i ANorge@ med hänvisning till sidan 24.

 

Norge och Island bildade 1262 en union. Genom bildandet av Kalmarunionen 1397 kom Norge liksom Island under danskt styre, vilket för Islands del fortsatte fram till 1904, då ett självstyre inleddes. Därför kan det i avisen ha stått under rubriken ANorge@ att ett vulkanutbrott skett. Det var ett stort utbrott av vulkanen Katla på Island 1755 där många kom till skada, enligt Riksarkivet i Oslo. Under utbrottet 1755 skapades ett jökellopp som uppskattas ha haft ett medelflöde på 250 000-350 000 kubikmeter per sekund. Som jämförelse kan nämnas att medelflödet hos Amazonfloden är ungefär 219 000 kubikmeter per sekund.

 

 

                                               Revolutionen i Stockholm 1756 med hänvisning till sidan 25.

 

Enligt en artikel i Svensk personhistorisk tidskrift av Göran Nilzen från 1981 så inleds artikeln på följande sätt:

Under våren 1756 skall det har funnits planer på att dra samman truppförband till Uppsala. Tillsammans med dessa skulle sedan kungaparet tåga till Stockholm. Det storstilade projektet omintetgjordes emellertid genom att kungen insjuknade. Kort därefter påbörjades i hovet närstående kretsar förberedelser som syftade till ett kuppförsök i själva huvudstaden. Upprorsrörelsen skulle initieras av arbetsfolk och soldater, som man påverkade med pengar och propaganda. På den fastställda kvällen skulle de ledande, framförallt Eric Brahe och John Ludvig Horn, till sina hem invitera officerare som man trodde sig kunna lita på, för att de skulle vara till hands och kunna ta ledningen när det hela brakade loss. Efter kuppens genomförande skulle riksdagen avblåsas och en ny riksdag samlas i Norrköping eller Västerås. Vidare skulle ett antal regementen dras samman för att ge stagda åt revolutionen. Skarpa skott skulle anskaffas av Brahe som låtit förfärdiga 800 patroner på sin egendom Rydboholm. Dessa skulle fraktas till Stockholm på en vedbåt. Emellertid röjdes komplotten den 22 juni, och det hela fick en snöplig avslutning. Resoluta motåtgärder vidtogs, och en särskilt tillsatt ständerkommision dömde Brahe och sju andra till döden. I bl.a. Dalarna och Västergötland spreds under denna tid pamfletter som vädjade till allmogens

kungatrohet, och någon folkresning kom aldrig till stånd (Enl. bl.a. O. Jägerskölds bok: Hovet och författningsfrågan).

Den 1 juli 1756 nåddes magistraten i Kalmar av sensationella nyheter. I ett brev från överkommendanten och landshövdingen Nils Djurklou avslöjades att farliga och förrädiska stämplingar planerats mot fäderneslandet. Illasinnade personer hade sökt att med våld åstadkomma förändringar i grundlag och regeringsrätt. Konspirationen hade emellertid avslöjats, men på grund av det oroliga läget ålades magistraten att uppmärksamma eventuella falska rykten.


                                                                           Husblåslim med hänvisning till sidan 34.

 

Husblås, Ichthyocalla, Colla piscium ("fisk-lim"), farmakologi, erhålles av simblåsorna hosåtskilliga arter af stör-släktet, Acipenser. Det är i synnerhet Acipenser Huso, som lämnar detta mycket använda fisklim, och av denna arts namn har benämningen husblås (huso-blåsa)  uppkommit. Det är således oriktigt att uttala och skriva husbloss. Även flera andra stör-arter ger detta lim, såsom Acipenser Gyldenstädti, Acipenser Ruthenus och Acipenser Stellatus, vilka tillhöra Kaspiska och Svarta haven samt deras floder, och den i Nord- och Östersjön levande Acipenser Sturio. Husblås beredes på det sättet att de färska simblåsorna uppklippas, rensköljas, utspännas på bredden och får halvtorka i solen, varefter den yttre hinnan, eller muskelhinnan, borttages och den kvarsittande inre får ytterligare torka. Denna hinna sönderskäres sedan i trådar eller formas till blad, lösa eller hophäftade till böcker o.s.v. Den bästa sorten (från Ryssland) utgöres av tunna blad, vilka är vita eller svagt gulaktiga och något iriserande vid påfallande ljus. Ett sämre slag är den i hästsko- eller lyrform från Valakiet. God husblås bör lösas med ringa återstod i kokande vatten, får ej ha smak eller lukt av fisk eller svavel. En del husblås löst i 24 delar kokande vatten stelnar vid kallnandet till en gelé, som sedan hårdnar till lim.

 

 

Tidpunkter för olika sysslor.

 

 

 

                                       1752                      1753                         1754                1755                      1756

 

Havre                                                                    8/9 ej skördat                          5/6 osådd

Hö, börja                                       16/7                 19/6                 14/7                 13/7

Hö, slut                 18/7                 7/8                   2/8                   12/8                 30/7

Isläggning             28/10               31/10               9/11                 25/10               15/11

Kornsådd

Kornskörd

Linsådd    

Lin, skära              22/7                                         20/8                                         20/8

Lin, slut                                                                 8/9                                           1/9

Näver                    15 bolor                                   15 bolor

Plöjning                                                                 1/3                   10/5

Råg                                                                                                13/8

Skörd, börja                                  20/7                 26/8                                        

Skörd, slut                                     15/9                 30/10               12/8

Sommarväg           - -                     - -                     14/4                 9/4, 25/12        - -        

Tid för sådd                                  2/5                   29/5 slut          2/6 slut            13/5

Tröska                                                                   22/2 sista

 

 

 

 

                                     1757                          1758                1759                       1760                       1761

 

Havre                                            11/5 färdig                             

Hö, börja               13/7                                                                 16/7

Hö, slut                 27/7                                                                 4/8

Isläggning             11/11               3/11                                                                 23/10

Kornsådd              11/5                                         2/5, slut 21/5   5/5, slut 19/5

Kornskörd                                                             börja 15/8        börja 18/8

Kornskörd                                     slut 13/9          slut 1/9                        slut 26/8

Linsådd                 28/5                                        

Lin, skära              2/8                                          

Lin, slut                 10/8                                         14/9                                         4/9

Näver                    bolor                                      

Råg                                                                       

Skörd, börja                                  17/7                                                                 9/8

Skörd, slut                                     2/8                                                                   28/8

Sommarväg           10/4                 23/4                 - -                     - -                     8/4

Tid för sådd          30/4                                                                 13/5

Tröska                                                      

 

  

Kostnader för varor och tjänster:

 

 

 

1753                                              1754                                                    1755

Soldatlega, 300 daler                    Brännvinspanna, 75 daler.                  Kittel vägandes1 pund,

Transport av härbre, 150 daler.           50 daler.

Smör, 12 daler

Väv, 42 daler

 

 

 

1756                                              1757                                                    1758

 

Råg, 40-60 daler tunnan.              Ko, 60 daler, häst, 300 daler.              Kornsäd, 42 daler

Väv, 35 daler/5 plåtar                   Väv, 33 daler                                      Väv, smal, 7 plåtar

Smör, 12 daler                                     Väven, 40 daler,

Smör, 12 daler

Liten kittel, 18 daler

Stor kittel, 36 daler

Kopparfotpanna, 17 daler

Salt, 8 daler (!)

1 fjärdingstunna strömming,

1 daler 24 öre,

 

 

 

1759                                              1760                                                    1761

 

Väven, 54 daler                             Väven, 57 daler                                   Väven, 66 daler

Smöret, 15 daler                            Väven, 60 daler                                   1 fjärdingstunna strömming,

2-års föl, 88 daler                                                                                                  2 daler,

Smöret, 18 daler

Tillbaka